Krav för godkännande
Här kan du läsa om kraven för att få starta en fristående förskola eller pedagogisk omsorg. Du hittar också information om vilka krav som gäller vid en regelbunden eller riktad tillsyn hos en befintlig huvudman.
Huvudmannen ansvarar för att verksamheten följer skollagen och läroplanen.
Krav för att få starta en förskola eller pedagogisk omsorg
För att få ett godkännande om att starta en fristående förskola eller pedagogisk omsorg måste du uppfylla kraven som står i 2 kapitlet 5 § i skollagen (2010:800). Du måste också kunna redovisa hur verksamheten/utbildningen kommer att leva upp till skollagens och läroplanens krav.
Granskning av fristående förskolor och pedagogisk omsorg
Dessa sex områden ingår i granskningen:
- Ägar- och ledningskrets
- Lagar och riktlinjer
- Styrning och ledning
- Utbildning och undervisning
- Kvalitet och inflytande
- Systematiskt kvalitetsarbete
Regelbunden tillsyn
En regelbunden tillsyn är en granskning för att kontrollera att utbildningen fortlöpande uppfyller skollagens och andra föreskrifters krav.
I tillsynen ingår att fatta beslut om eventuella åtgärder som kan behövas för att huvudmannen eller utbildningen ska kunna leva upp till kraven. En ny tillsyn kan behövas om det visar sig att det finns brister som behöver följas upp.
Tillsynen omfattar samtliga områden som berör verksamhetsformen och kraven för godkännande som enskild huvudman. Den som blir granskad av myndigheten måste kunna visa hur man arbetar för att uppfylla kraven.
En regelbunden tillsyn genomförs vart tredje till vart femte år och i dessa fem steg:
- Dokumentgranskning
- Tillsynsbesök
- Intervjuer med huvudman, rektor och förskollärare
- Kommunicering av tillsynsrapport
- Beslut om avslut eller vidare process
En tillsyn kan även göras oanmäld om myndigheten får kännedom om eventuella brister eller missförhållanden.
Riktad tillsyn
En riktad tillsyn är en granskning för att kontrollera att utbildningen fortlöpande uppfyller skollagens och andra föreskrifters krav. En riktad tillsyn kan påbörjas om myndigheten får kännedom eller misstanke om att förskolan, pedagogiska omsorgen eller huvudmannen inte följer lagen.
Etableringskontroll
En etableringskontroll är en granskning som sker innan en ny utbildning/verksamhet startar. Kontrollen sker några månader innan verksamheten är tänkt att starta. Etableringskontrollen utförs för att se om den planering som huvudmannen har presenterat går att genomföra.
Etableringskontrollen består av en granskning av efterfrågade uppgifter och dokument, tillsammans med en intervju med företrädare för huvudmannen och rektor/platschef.
Frågor och svar
Om det framkommer brister under en tillsyn har myndigheten en skyldighet att ingripa genom åtgärder. Åtgärderna ska syfta till att uppmärksamma och hjälpa den enskilda att avhjälpa de uppmärksammande bristerna för att leva upp till lagkraven.
Bild 1, Sanktionstrappan, illustrerar detta arbete. Sanktionstrappan visar att myndigheten i första hand använder mildare åtgärder. Detta är en följd av proportionalitetsprincipen som innebär att en myndighet inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs med hänsyn till ändamålet. Alla sanktioner som myndigheten kan använda beskrivs i 26 kapitlet i skollagen.
Bild 1: Sanktionstrappa
Du kan överklaga ett beslut om du anser att utbildningsnämnden har gjort ett formellt fel eller överskridit sina befogenheter. Att överklaga kommunens beslut kallas för laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Beslut som fattas av utbildningsnämnden vid arbetet med tillsyn och tillståndsgivning kan överklagas till Förvaltningsrätten i Linköping. Överklagandet ska vara skriftligt och vara ställt till Förvaltningsrätten i Linköping.
Överklagandet skickas till:
Norrköpings kommun
Utbildningskontoret
601 81 Norrköping
Överklagandet ska vara utbildningskontoret tillhanda senast tre veckor från den dag beslutet har delgivits eller publicerats på kommunens anslagstavla. Om beslutet överklagas i rätt tid förmedlar utbildningskontoret skrivelsen vidare till Förvaltningsrätten i Linköping.
Den som ansöker om att få starta en verksamhet eller den som står under tillsyn måste arbeta för att leva upp till lagen och kunna visa hur detta genomförs.
För att få bedriva en utbildning/verksamhet måste du som sökande eller huvudmannen uppfylla skollagens krav. Du som sökande, som vill starta, eller är föremål för utökning och tillsyn, måste leva upp till kraven som står i 2 kapitlet 5 § i skollagen gällande insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. Du som sökande måste ha god kännedom om de lagar som rör utbildningen.
Skollagen, läroplanen och barnkonventionen är några av de lagar och förordningar som du som sökande måste ha god erfarenhet av och god insikt i. Du som sökande måste också ha kunskap om hur ekonomi ska skötas och redovisas samt ha kunskap om arbetsrättsliga lagar.
Finns det omfattande brister i verksamheten/verksamhetsidén kan det bedömas att huvudmannen inte har den insikt som krävs i enlighet med skollagen.
Insikt
Kravet på insikt innebär att det inom den krets av personer som omfattas av ägar- och ledningsprövning ska finnas kompetens gällande de föreskrifter som styr verksamheten, till exempel skollagstiftning, arbetsrätt, arbetsmiljörätt och de ekonomiska regelverken som styr associationsformen. Kompetensen kan du få genom utbildning och erfarenhet. Både formella utbildningar och erfarenheter ska redovisas. Huvudmannen ska specificera vem i ägar- och ledningskretsen som har den aktuella kunskapen.
Lämplighet
Vid lämplighetsprövningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Ägar- och ledningskretsen hos en huvudman kan bedömas vara olämplig på grund av ekonomisk misskötsamhet, brottslighet eller på grund av andra omständigheter. Brott av förmögenhetsrättslig karaktär och vålds- och sexualbrott beaktas särskilt samt om brott har begåtts inom ramen för skolverksamhet.
Den juridiska personen kan bedömas vara olämplig om det till exempel finns tecken på bulvanförhållanden, där de företrädare som anges ingå i ägar- och ledningskretsen inte är de som utövar det verkliga inflytandet i verksamheten.
Var och en inom ägar- och ledningskretsen ska bedömas som lämplig. Det räcker att en person inom ägar- och ledningskretsen bedöms som olämplig för att lämplighetskravet inte ska anses uppfyllt. I prövning av lämplighet begär utbildningsnämnden ut utdrag och information om fysiska och juridiska personer från andra myndigheter, exempelvis Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten, Sveriges domstolar, Skolinspektionen, Bolagsverket, Arbetsmiljöverket och Skatteverket.
Utbildningsnämnden gör även en riskbedömning mot demokrativillkoren. En enskild huvudman ska inte anses som lämplig om det finns en risk för att barn i den verksamhet som avses kommer att utsättas för:
- våld, tvång eller hot,
- diskriminering eller kränkande behandling, eller
- påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket.
Ekonomiska förutsättningar
Kravet på ekonomiska förutsättningar innebär att verksamheten ska bedrivas så att den bär sina kostnader, samt att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar eller oförutsedda händelser.
Utbildningsnämnden kan ingripa om en huvudmans ekonomi kraftigt försämras, exempelvis om huvudmannens tillgångar minskar på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra föreskrifter. Ett underskott i sig innebär inte att kravet på ekonomiska förutsättningar inte är uppfyllt. En prognos som visar att det finns förutsättningar att inom skälig tid nå ett överskott kan också vara en indikation på att kravet är uppfyllt.
Om ett bolag ingår i en koncern beaktas ekonomin i koncernen som helhet.
Det är samma krav på den som ansöker om att få starta en förskola och den som ansöker om att starta pedagogisk omsorg. Ägar- och ledningsprövning utförs likvärdigt inom både förskola och pedagogisk omsorg.
Förskolan är en utbildningsform inom skolväsendet och regleras genom 8 kapitlet i skollagen. Pedagogisk omsorg är inte en del av skolväsendet och regleras genom 25 kapitlet i skollagen. Inom denna verksamhet är läroplan och förskolans lagrum endast vägledande.
Inom området för lagar och riktlinjer granskas att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten granskar särskilt huvudmannens styrande dokument och handlingsplaner.
Bland annat granskas att huvudmannen följer/har rutiner för
- förordningen om maxtaxa
- öppenhetskravet
- ramtider/öppettider
- tystnadsplikt, belastningsregisterkontroll
- anmälningsskyldighet till socialtjänsten
- barnkonsekvensanalyser och implementering av barnrättslagen
- risk och konsekvensanalyser
- arbetsmiljöarbete/arbetsgivaransvar
- handlingsplaner för beredskap inför krishantering såsom inrymning, utrymning, dödsfall, skada och hot.
Inom området för lagar och riktlinjer granskas att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten granskar särskilt huvudmannens styrande dokument och genomförande.
Bland annat granskas
- arbetsfördelning och delegationer
- styrkedja, organisation och personaltäthet
- huvudmannens arbete och ansvar
- skolchefens arbete, mandat och ansvar
- rektors arbete, mandat och ansvar
- förskollärares arbete, mandat, behörighet och ansvar
- barnskötare och övrig personals arbete och ansvar
- vid VFU/studenter: handledare med behörighetsgivande utbildning
- kompetensutvecklingsplan.
Inom området för utbildning granskas att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten granskar särskilt huvudmannens dokumentation och genomförande.
Bland annat granskas
- tillämpning av läroplan
- barnens inflytande
- att begreppen utbildning och undervisning är implementerade och väl kända av medarbetare i utformning
- utformning och planering av lärmiljöer, inomhus och utomhus
- undervisning i kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, IKT och värdegrund
- det kompensatoriska uppdraget, pedagogisk kartläggning och insatser
- planering och kompetensutveckling
- rutiner för samverkan och övergång till förskoleklass.
Inom området för lagar och riktlinjer granskas att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten granskar särskilt huvudmannens styrande dokument, handlingsplaner och genomförande.
Bland annat granskas att huvudmannen
- följer kraven för klagomålshantering
- har rutiner för utförande av utvecklingssamtal, pedagogisk dokumentation
- har rutiner för samverkan hem och förskola
- har rutiner för barns delaktighet och inflytande.
Inom området för systematiskt kvalitetsarbete granskas att huvudmannen följer skollagens krav. Myndigheten granskar särskilt huvudmannens styrande dokument och genomförande.
Bland annat granskas att huvudmannen
- har ett implementerat systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå
- har ett implementerat systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå
- arbetar för en likvärdig utbildning
- har rutiner för systematik och progression genom dokumentation.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket)
Starta och driva (Friskolornas riksförbund)
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för
upphandling inom välfärden (Prop. 2017/18:158)
Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk
omsorg (Prop. 2021/22:78)
Tydligare krav på fristående förskolor, skolor
och fritidshem med konfessionell inriktning (Prop. 2021/22:157)
