Kommunalt övertagande från vägförening

Kommunen har ingen rådighet över vägföreningar eller, som det egentligen heter, samfällighetsföreningar. De har bildats för att organisera medlemmar som gemensamt nyttjar och ansvarar för en anläggning t.ex. en väg eller en avloppsanläggning. Medlemmarna i föreningen måste vara överens om övertagandet genom ett beslut. Om en förening ska lösas upp och kommunen ska ta över ansvaret är det juridiska och ekonomiska aspekter som först måste hanteras. Exempel kan vara ändringar i detaljplaner, inventering av standard på föreningens anläggningar och vem som ska stå för kostnader för eventuell upprustning innan övertagande kan ske.

Läs mer i ordlistan.

Om vägföreningens alla anläggningar tas över av kommunen har föreningen inte längre något syfte och upplöses. Finns det gemensamhetsanläggningar som kommunen inte tar över blir föreningen kvar för att ansvara för det som är kvar.

Det är kommunfullmäktige som kommer besluta om, och i så fall hur, kommunens erbjudande om övertagande ska se ut. Föreningen bestämmer sedan om de vill gå vidare i processen med ett kommunalt övertagande i enlighet med erbjudandet. Båda parter ska alltså vara överens om övertagande och de förutsättningar som gäller.

Utredningen ska visa hur ett kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats ska kunna ske inom vissa utpekade områden. Det är områden där kommunen har ett väsentligt intresse av rådighet över den allmänna platsen och att kunna utveckla infrastrukturen.

Utredningen ska visa/ta fram:

• Inom vilka geografiska områden vägföreningar ska få erbjudande om övertagande.
• Hur mycket arbete och vilka resursbehov som behövs för ett eventuellt övertagande.
• Ett arbetssätt för hur ansökningar om övertagande ska hanteras inom kommunen.
• En ansvarsfördelning (inkl. ekonomi) mellan kommun och vägförening i samband med övertagande.
• En tydlig beskrivning av övertagandeprocessen.
• Standardkrav för väg och parkmiljöer vid övertagande.
• Hur drift av allmän plats inom de utpekade områdena ska säkerställas fram till ett lagakraft övertagande.

Kommunfullmäktige beslutade den 28 augusti att Norrköpings kommun ska göra det möjligt att helt eller delvis ta över allmän mark som vägar och lekparker från vägföreningar. I princip alla vägföreningar kan ansöka om övertagande, men föreningar i prioriterade utvecklingsorter i översiktsplanen ska ha förtur.

Läs webbnyheten Kommunen öppnar upp för att ta över allmän mark från vägföreningar.

I princip alla vägföreningar kan ansöka om övertagande men kommunen har beslutat att föreningar i de prioriterade utvecklingsorterna i översiktsplanen har förtur. Det beror på att kommunen är intresserad av att ha rådighet över infrastrukturen i dessa områden. Det gäller Skärblacka, Kimstad/Norsholm, Åby/Jursla, Svärtinge, Krokek samt Östra Husby.

För övriga vägföreningar som ansöker om övertagande kommer kommunen att göra en bedömning från fall till fall utifrån beslutade kriterier för det kommunala intresset.

Protokollsutdrag Kommunfullmäktiges sammanträde 28 febriaru 2023 Pdf, 194.6 kB. (Pdf, 194.6 kB)

Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats inom vägföreningsområde Pdf, 197.1 kB. (Pdf, 197.1 kB)

Rapport Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats inom vägföreningsområde Pdf, 3.1 MB. (Pdf, 3.1 MB)

Utredningen behövs för att fastställa om anläggningens (vägar, grönytor) omfattning och skick stämmer med anläggningsbeslutet från kommunala lantmäteriet. Därefter sker en jämförelse med kommunens beslutade standardkrav för övertagande. Läs kraven här. Pdf, 558.9 kB. (Pdf, 558.9 kB)

Efter genomförd teknisk utredning får kommunen och vägföreningen en tydlig bild av de standardhöjningar som krävs för ett övertagande samt vilka kostnader det kan handla om.

Kommunen kan bara ta över områden som i detaljplanen definieras som allmän platsmark (mark tillgänglig för allmänheten).

Den plantekniska utredningen svarar på vilka markområden som är möjliga för kommunen att överta samt identifierar eventuella behov av att tillskapa mer allmän platsmark.

Den fastighetsrättsliga utredningen behövs för att se om det finns några krockar mellan detaljplanen, anläggningens utbredning (allmänna vägar, grönytor) och de fastigheter (tomter) som anläggningen är till för.

Utredningen visar också om det finns behov av andra fastighetsrättsliga ändringar för att gemensamhetsanläggningen ska kunna avslutas eller ombildas (sker vid övertagande).

Analysen ska klargöra vilka kostnader som förväntas uppstå vid ett övertagande samt hur de ska fördelas mellan kommunen och vägföreningen (medlemmarna).

Analysen omfattar kostnader för upprustning, planändringar, inlösen, lantmäteriförrättningar och driftkostnader. Här ska också framgå eventuell fördelning av gatukostnader (för åtgärder kommunen behöver genomföra efter övertagandet).

Kostnaden för vägföreningen fördelas på medlemmarna. Hur stor kostnaden blir beror på anläggningens (vägar, grönytor) standard och det behov av upprustning som krävs för att den ska uppfylla kommunens krav vid övertagande. Kraven hittar du här. Pdf, 558.9 kB. (Pdf, 558.9 kB)

Vägföreningen och dess medlemmar bekostar den upprustning som krävs av anläggningen samt halva kostnaden av den tekniska utredningen.

Kommunala vägar har generellt en hög standard som oftast bekostas av de boende i samband med nybyggnation. Vägar behöver uppfylla vissa krav för att kunna hantera allt från lokal trafik till renhållnings- och utryckningsfordon. Det handlar också om att uppfylla krav på att avleda det dagvatten som kommer från vägen så att fastigheter inte drabbas.

Beslutade standardkrav gör att alla vägföreningars anläggningar bedöms på samma sätt, vilket är viktigt utifrån kommunallagens likställighetsprincip.

Det beror på om alla vägar är till nytta för både föreningens medlemmar och kommunens övriga medborgare, vilket är ett av kriterierna för kommunalt övertagande. Enskilda uppfarter till några enstaka fastigheter är exempel på vägar som inte kommer tas över.

Processen för övertagande är komplicerad och svårbedömd tidsmässigt. Plan- och fastighetsrättsliga faktorer har stor betydelse och även hur stort området är. I bästa fall kan ett övertagande för en vägförening ta cirka fem till sex år.

Det finns ingen garanti att kommunen kan sköta underhållet på samma nivå som vägföreningen gör idag. Olika vägföreningar har ofta olika nivå på drift- och underhållet och efter ett övertagande är det kommunen som sätter standarden för drift och underhåll av den allmänna platsmarken.

Kommunen kommer att arbeta utifrån fastställda riktlinjer och mål för lekmiljöer inom kommunen. I gällande riktlinjer fastslås att prioriterade områden för lekmiljöer är där boendetätheten är hög och tillgång på grönytor och natur är begränsad.

Kommunalt huvudmannaskap innebär att kommunen ansvarar för, och beslutar om skötsel och upprustning av, den allmänna platsen (ex. vägar och grönytor).

Det innebär också att din medlemsavgift till föreningen bör minska eller försvinna helt beroende på om föreningen löses upp eller finns kvar för vissa delar som kommunen inte tar över.

Föreningen behöver skicka in en ansökan om dialog kring kommunalt övertagande samt bifoga föreningsstämmans beslutsprotokoll om att detta är föreningens gemensamma vilja.

Ja, den går att avbryta. Processen har två tillfällen som säkerställer både föreningens och kommunens rätt att fortsätta eller avsluta.

Första tillfället är då föreningen och kommunen tecknar avtal om att inleda analys- och utredningsarbetet för ett övertagande.

Andra tillfället är efter att analys- och utredningsarbetet är genomfört. Då finns förutsättningarna och konsekvenserna av ett övertagande sammanställda i en rapport. Det krävs då ett nytt beslut i föreningen för att gå vidare och teckna ett slutligt avtal med kommunen om villkoren för ett övertagande.

Efter att avtal om övertagande är klart kan ett annat avtal tecknas om att i förtid (innan övertagande är genomfört) låta kommunen ta över drift och underhåll av aktuella gemensamhetsanläggningar.

Kommunen kan bara ta över huvudmannaskap om det finns en sådan bestämmelse i detaljplanen. Det kan därför behövas en ändring av detaljplanen genom tilläggsbestämmelse alternativt att en ny detaljplan behöver upprättas där den allmänna platsmarken definieras geografiskt och där det framgår var kommunen är huvudman.

I samband med att kommunen planlägger och bygger ut en väg eller förbättrar standarden på en väg kan kommunen debitera kostnaden för detta till de fastighetsägare som anses ha nyttan av förbättringen.

Kommunen måste först göra en kostnadsutredning och samråda med berörda fastighetsägare om de kostnader och konsekvenser som förväntas uppstå.