Din krisberedskap

Här hittar du information om din krisberedskap. Det handlar bland annat om saker du bör ha tillgång till som mat och vatten med mera. Här får du också tips på att skapa en krisplan och vad en krisväska kan innehålla.

Vid en kris eller samhällsstörning är det bra att vara förberedd. Att tänka efter före. Norrköping är en modern stad där vi lever ett tryggt liv med alla tänkbara bekvämligheter. Men även ett modernt samhälle är sårbart. Därför har vi alla ett eget ansvar och förväntas klara oss på egen hand under ett antal dagar om någonting oförutsett skulle hända. På så sätt kan samhällets resurser användas för att hjälpa de mest nödställda och utsatta.

Broschyren - Var förberedd om krisen eller kriget kommer

Norrköpings kommun har tagit fram en broschyr som innehåller information om olika risker och hur du kan förbereda dig för dem. Broschyren skickas ut till alla hushåll. Broschyren tar bland annat upp vilka kriser som har störst sannolikhet att inträffa i Norrköpings kommun, tips för hemberedskap, viktiga telefonnummer, vad kommunen gör vid störningar i samhället samt hur man skapar sin egen krisplan. Att tänka på kriser kan väcka frågor och till och med oro. Du behöver inte känna oro, meningen med broschyren är att skapa trygghet genom att ge information och råd om vad som gäller om någonting oförutsett händer.

Broschyren- Var förberedd om krisen eller kriget kommer Pdf, 1.4 MB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade 2018 ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla svenska hushåll. Om du inte längre har kvar din broschyr, kan du beställa en ny på msb.se.

Insatser före – och när krisen inträffar

VMA

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är både en hög ljudsignal utomhus och ett textmeddelande i TV eller SMS. Ljudsignalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varnar om att något allvarligt har hänt. Det kan vara något som hotar människors liv, hälsa, egendom eller miljön.

Ljudsignalen låter i sju sekunder, följt av fjorton sekunder tystnad. Därefter låter det igen i sju sekunder – följt av fjorton sekunder tystnad. Ljudsignalen pågår i minst två minuter.

När du hör ljudsignalen för Viktigt meddelande till allmänheten ska du:

  • hålla dig inomhus,
  • stänga dörrar, fönster, ventiler och fläktar,
  • lyssna på Sveriges Radio P4 Östergötland, på frekvens 94,8 eller 103,9, och titta på SVT eller TV4 för att få mer information.

Du kan även lyssna på radiosändningarna via din mobiltelefon eller exempelvis bilradion, om du inte är hemma när signalen hörs. Du kan ringa 113 13 eller besöka krisinformation.se för mer information.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) sänds ut som textmeddelande i följande kanaler:

  • Sveriges Radios FM-kanaler
  • Sveriges Television (SVT)
  • Sveriges Utbildningsradio (UR)
  • TV4
  • Kanal 5
  • Kanal 9

På SVT:s text-TV sidan 100 finns information om pågående Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)-situationer. På sidan 599 finns hela
textmeddelandet som sänds i radio och TV.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan också skickas som SMS till människor i ett visst område. Via 112-appen kan du få Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) direkt i din mobiltelefon.

När faran är över låter ljudsignalen som kallas Faran över i 30 sekunder, i en enda lång ton. Viktigt meddelande till allmänheten

Ljudsignalerna för Viktigt meddelande till allmänheten och Faran över testas återkommande den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00.

Smart kommunikation via radio och telefon

När något allvarligt händer är det viktigt att både kunna få och dela med sig av information. Ett bra sätt att hålla dig uppdaterad är att följa nyheterna i radio och TV.

Sveriges Radio P4 är Sveriges beredskapskanal. Det betyder att Sveriges Radio P4 skickar ut information från myndigheter vid kriser, stora olyckor och i värsta fall krig. De allra flesta Viktigt meddelanden till allmänheten sänds ut i Sveriges Radio P4 och kan även tas emot i Sveriges Radios app.

Ring bara om du måste
Vid stora och särskilt allvarliga händelser, när många människors liv kan vara i fara är det extra viktigt att kommunikationen fungerar för alla som jobbar med räddning och hjälp. Varje samtal belastar mobiltelefonnätet och i en krissituation är det viktigast att räddningstjänst, polis och sjukvårdare kan kommunicera med dem som behöver hjälpen.

Några tips på hur du enkelt kan hjälpa till i räddningsarbetet

  • Avlasta mobiltelefonnäten. Ring bara om du måste.
  • Vänta en stund om du har svårt att komma fram. Om du ringer många gånger på kort tid blir belastningen på mobiltelefonnätet högre.
  • Använd gärna meddelanden som skickas över internet, exempelvis e-post eller chattmeddelanden, i stället för SMS eller samtal. Det belastar inte mobiltelefonnätet lika mycket.
Trygghetspunkter – lokaler för värme och information

En trygghetspunkt är en tillfällig lokal som kommunen öppnar när det behövs, till exempel i en skolmatsal eller en gymnastiksal. Trygghetspunkter kan öppnas vid större räddningsinsatser, kriser eller störningar i samhället.

På trygghetspunkterna finns utbildad personal som kan hjälpa till vid en kris. Vid en trygghetspunkt erbjuds aktuell information, värme, enklare sjukvård och krisstöd. Från trygghetspunkten kan du också larma polis,
ambulans och räddningstjänst.

När en trygghetspunkt öppnar, skriver Norrköpings kommun ut information om var den finns på kommunens webbsida, norrkoping.se. Information om trygghetspunkter sänds också ut som meddelande i Sveriges Radio P4 Östergötland.

Det är alltid bra att prata med människor, särskilt när samhällsservicen inte fungerar som vanligt. Kanske kan ni hjälpa varandra? Vid en samhällskris, ta gärna kontakt med dina grannar, vänner och familj. Kanske behöver
någon lite extra hjälp av dig?

Skapa din egen krisplan och krisväska

En krisplan och en krisväska är två enkla sätt att säkra bra beredskap i hemmet. Krisplanen kan du själv skapa och hålla aktuell genom kontroll och övning. Packlistan för innehållet i krisväskan bestämmer du själv, men som hjälp har vi samlat tips och idéer på sådant som brukar vara bra att packa ner.

Krisplan – steg 1, lär känna vilka risker som finns

Fundera och diskutera kring följande punkter. Det är bra om ni är flera personer som diskuterar och funderar tillsammans. Skriv ner svaren du/ni kommer fram till.

  • Om det blir strömavbrott i en vecka, hur klarar du det? Vad behöver du skaffa och förbereda?
  • Om det bli oväder och översvämning, hur tror du att vattennivåerna ser ut där du bor? Kan du förbereda på något sätt för att skydda ditt hem?
  • Om det blir avbrott i värmesystemet och du inte kan värma upp din bostad, hur klarar du då att hålla värmen? Har du stearin- eller
    värmeljus, filtar och stormkök som du kan använda? Vet du vilka rum som värms upp av solen?
  • Om det blir väldigt varmt under en längre tid, vad har du för möjligheter att svalka dig och få tillgång till vätska? Hur mycket vatten behöver du och din familj för att klara er en vecka?
  • Kan du komma på några andra risker eller något allvarligt som skulle kunna hända? Skriv ner dem i så fall och fundera på hur du kan förbereda dig för att klara av dem.
Krisplan – steg 2, planera och sätt ihop krisplanen

Nu är det dags att skapa själva krisplanen. Även i det här steget är det bra att vara flera personer, för att kunna diskutera och lyfta in olika perspektiv och kunskaper. Vatten, mat, värme och kommunikation

  • Räkna ut hur mycket mat och vatten som behövs för olika typer av situationer. Bestäm var maten och vattnet ska förvaras. Tänk också
    igenom vilka möjligheter det finns för att skapa värme i olika situationer, och hur du/ni ska kommunicera.
  • Skriv ner en lista på mat med lång hållbarhetstid i krisplanen. Det kan till exempel vara konserver, nötter, kex och kakor.
  • Gör sedan en liknande notering för dricksvatten räkna med att det går åt tre liter per dygn och person.
  • Skriv ner vilka värmekällor som kan användas vid olika kriser, var de förvaras och hur de används samt om de kräver instruktioner eller liknande.
  • Skriv ner, detaljerat, hur kommunikationen ska ske vid en kris; exempelvis vilken app med meddelandetjänst ni ska använda.

Övriga behov
Fundera kring vilka övriga behov som behöver fungera vid en kris.

  • Behövs tillgång till mediciner eller annan vårdhjälp?
  • Behövs särskild kost på grund av allergier?
  • Skriv ner alla typer av övriga hälsobehov i krisplanen, med information om hur de kan och ska lösas. Lägg också till viktig
    information för vårdpersonal.
  • Gör en telefonlista med viktiga nummer. Du kan använda listan Viktiga telefonnummer och länkar och fylla på med fler egna nummer.
  • Skriv en påminnelse om att kontakta grannar, vänner och familj och kom ihåg att erbjuda hjälp till de som behöver.
  • Skriv ner stegen i första hjälpen och kontrollera att telefonlistan innehåller alla larm- och informationsnummer som kan behövas.
    Uppdaterad information om första hjälpen finns på 1177.se

Mötesplats/samlingsplats

  • Fundera ut en bra mötesplats för olika typer av kriser.
  • Skriv ner platsens namn i krisplanen, gärna ihop med vägbeskrivning och en enklare karta.
Krisplan – steg 3, öva och kontrollera planen

När krisplanen är färdig är det dags att öva. En övning kan vara ett bra sätt att kontrollera så att allt som finns med i krisplanen stämmer och att inget viktigt saknas. Ett tips är att göra flera kopior på krisplanen, så att alla som behöver den har minst ett eget exemplar.

Öva på att använda krisplanen

  • Öva gärna tillsammans med personerna som varit med och skapat den.
  • Låtsas att en allvarlig händelse har inträffat. Ta fram era krisplaner och följ det som ni har bestämt och skrivit ner.
  • Om något saknas i krisplanen eller behöver ändras, är det bra att skriva ner det under övningen och ändra direkt efter att övningen
    är avslutad.

Packa din krisväska och krisväskan till djuren

  • Fundera på om allt fanns på rätt plats och om du kunde hitta allt.
  • Fundera också på om något saknas eller om något på kändes onödigt och kan strykas.
  • Kontrollera att du vet vad du ska göra och alla andra personer med samma krisplan också vet vad de ska göra.

Gör en utvärdering och fundera på vad som kan bli bättre

  • Genomför förbättringarna och uppdatera krisplanen.
  • Om du behöver mer information och kunskap till krisplanen, finns det massor av tips att hitta via länkarna på sidan Viktiga telefonnummer och länkar.

Kontrollera krisplanen minst en gång varje år

  • Ett tips kan vara att gå igenom krisplanen samtidigt som du kontrollerar brandvarnarna i ditt hem.
Krisväska – saker som är bra att ha hemma och packa ner

Med rätt förberedelser och innehåll i din krisväska klarar du en allvarlig situation.

Tips på innehåll i din krisväska

  • Vatten. Enligt MSB behöver du räkna med minst 3-5 liter vatten per person och dygn.
  • Mat med högt energivärde och lång hållbarhetstid – nötter, kex och konserver.
  • Ficklampa, radio och batterier.
  • Stearin- eller värmeljus.
  • Flera askar med tändstickor och minst en gaständare.
  • Mobiltelefon, laddare och fulladdad powerbank.
  • Telefonlista.
  • Klädombyten för en vecka.
  • Varma filtar och handdukar.
  • Försäkringsbrev, vaccinationskort och -bevis.
  • Pass och ID-handlingar.
  • Kontanter och betalkort.
  • Mediciner och eventuella utskrivna recept.
  • Hygienartiklar
  • Nappar, blöjor, leksaker och trygghetsföremål
    till bebisar och små barn.
  • Första hjälpen-utrustning som plåster, sax, sårtvätt, gasbinda, kylbalsam.

Husdjur kan också behöva en förberedd krisväska, om en allvarlig händelse kräver att man snabbt behöver lämna hemmet.

Tips på innehåll i krisväska till djuren

  • Mat och vatten (mängd beroende på djur och ras).
  • Halsband, koppel eller sele, gärna med reflexer.
  • Husapotek för djuret, bandage för tassar eventuella recept på medicin.
  • Pass, bevis för chipmärkning och kopia på försäkrings- och ägarbevis.
  • Leksak och eventuellt godis.
  • Kattsand och hundpåsar eller liknande beroende på djur.

Frågor och svar

Varför behöver jag förbereda mig?

Regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömer att du som kommuninvånare behöver ha en förmåga att själv klara dina behov under några dygn tills dess att samhällets hjälpinsatser är på plats.

Kommunen har ett lagstadgat ansvar för alla människor som bor eller vistas i kommunen och som kan vara utsatta till följd av en samhällsstörning. Beroende på vad som har inträffat och andra omständigheter, till exempel vilken årstid som råder, kan hjälpinsatserna ta olika lång tid. Under den första tiden måste du därför själv vara förberedd på att tillgodose dina behov av vatten, mat, värme och att kunna ta del av information.

Det kan ta tid innan samhället fungerar normalt igen efter en kris och du kan återgå till dina rutiner. Du behöver därför vara förberedd på att
klara dig utan normal samhällsservice i minst några dygn, men gärna i en hel vecka eller längre tid än så. Om alla är förberedda på att klara sig själva, kan samhället fokusera på att hjälpa de som är i störst nöd och därmed i störst behov av hjälp.

Hur vet jag att det är kris?

Vid störningar och händelser med allvarliga konsekvenser för dig som bor eller vistas i Norrköpings kommun förmedlar kommunen information om händelsen via kommunens hemsida samt på Facebook och Twitter. Du får också information via beredskapskanalen Sveriges Radio P4 samt krisinformation.se.

Hur får jag löpande information under en kris?

Besök kommunens hemsida, facebook eller twitter och följ den löpande rapporteringen i Sveriges Radio P4.

Behöver jag verkligen en krisväska?

Kriser uppstår ofta oväntat och utan förvarning och det är därför viktigt att vara förberedd. Krisberedskap handlar alltså mycket om att förbereda sig på att ta hand om det oväntade.

Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon störning eller kris i samhället så måste du själv vara beredd på att ordna vatten, värme och något att äta. Därför är det bra att ha iordningsställt en väska med nödvändigheter så att du kan klara dig under några dygn.

Vad gör kommunen vid en samhällsstörning?

Vid en samhällsstörning kommer de ordinarie resurserna inte att räcka till för att hjälpa alla drabbade samtidigt. Kommunen måste därför prioritera de som är mest utsatta. Det innebär att alla som har förmågan att klara sig själva behöver vänta en tid innan kommunens och myndigheternas hjälpinsatser kan nå dem.

Kommunens krisledning aktiveras vid extraordinär händelser. Med det menas en händelse som avviker från det normala och innebär en överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner. Kommunen har utarbetade planer för att kunna hantera olika typer av samhällsstörningar, till exempel långvariga elavbrott, svåra olyckor, svåra och långvariga snöoväder, dricksvattenbrist, omfattande skador med farligt gods eller andra liknande händelser. Kommunen samverkar med myndigheter och organisationer för att på bästa sätt hantera den uppkomna situationen.

72-timmarstestet

Inspelningar från 72-timmarstestet

Kampanjen 72 timmar genomfördes under 2017. Vid den tiden och fram till nyligen rekommenderades att privatpersoner skulle ha egenberedskap för att under tre dygn, 72 timmar, klara sig utan stöd från samhället. Sedan en tid uppger Myndigheten för samhällsskydd, MSB, att det istället är en vecka som gäller. I kommunens broschyr Var förberedd om krisen eller kriget kommer från 2022 har kommunen skrivit att du behöver klara dig under några dygn, men gärna i en hel vecka eller längre. Dvs. tre dygn är bra, en vecka är bättre och längre tid än så är ännu bättre.

Här kan du filmer om 72-timmarstestet som spelades in under kampanjen. Säkerhetschefen i Norrköpings kommun och beredskapssamordnaren i Finspångs kommun strandsattes i ett hus utan el eller rinnande vatten i 72 timmar. Där testade de om rekommendationerna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) håller i skarpt läge och delade i realtid, via bland annat livesändningar, med sig av sina erfarenheter samt olika tips till invånare i hela landet.