Strukturerad läs- och skrivundervisning

På Åbymoskolan har vi under hösten utformat ett arbetssätt för en strukturerad läs- och skrivundervisning. Vi utgår från målen i skolans utvecklingsplan som har sin grund i låga resultat i svenska. Frågeställningen har varit hur vi på bästa sätt tar vara på skolans samlade kompetenser i elevernas undervisning?

Arbetet med eleverna utgår från tidiga insatser och sker i samarbete mellan förstelärare med svenska och språkutveckling som inriktning, specialpedagog, speciallärare med svenska som huvudämne, stödteamets lärare från elevhälsan, klasslärare och lärare från fritidshemmet. Det ger oss ett starkt team på ca.10 lärare som kan stötta och utmana våra elever på just deras optimala utvecklingsnivå i arbete med att läsa och skriva.
Vi kallar arbetet i vardagligt tal för ”Gruppsvenska” och det sker en gång i veckan i samtliga klasser för årskurs 1-3. Delar av innehållet följer sedan till viss del elevernas fortsatta undervisning under veckan, t. ex arbetssätt, stödmallar och lathundar.
Åbymoskolan är treparallellig, med ca 65 elever i varje årskurs. Vid arbetet med ”Gruppsvenskan” delas eleverna i årskursen upp i 8 mindre grupper utifrån elevernas olika behov och sätt att lära. Hur många elever det är i varje grupp varierar väldigt mycket och avgörs helt och hållet utifrån vad som gynnar eleverna bäst. Lärarna fördelas i de olika grupperna där deras kompentens kan användas på bästa sätt. Målet är att varje elev får utmana sitt eget lärande så långt som möjligt. I grupperna arbetar vi med elever som behöver mycket stöd och repetition kring grunderna, elever som behöver ett lite långsammare tempo och mycket repetition, de elever som har godtagbara kunskaper för årskursen och behöver utmanas med lagom mycket stöd för att ta nya steg samt de elever som kommit längre och behöver mycket utmaning för att utveckla sitt lärande ytterligare.

Utveckling och anpassning av undervisningen

Arbetet med den strukturerade läs- och skrivundervisningen planeras av skolans förstelärare med språkutvecklande arbetssätt som uppdrag, tillsammans med stödteam, speciallärare och specialpedagog. Vi arbetar alltid modellerande utifrån cirkelmodellen under dessa lektioner. Vi arbetar med läsning och med skrivning och vi arbetar med olika texttyper. Vi har alltid läsförståelsestrategierna i fokus. Stor vikt läggs vid själva undervisningsprocessen under dessa lektioner med inriktning på att modellera och undervisa våra elever. Vi försöker hålla bort fokus från att se vad eleverna kan, till att hela tiden sträva efter att just undervisa och lära eleverna mer och ge dem större möjlighet att utvecklas vidare. Vi bygger upp kunskaper tillsammans, genom att delge varandra och hjälpas åt att samla tidigare- och skaffa nya förkunskaper samt bekanta oss med ämnesspecifika ord. Vi lär vidare tillsammans genom att t. ex studera olika exempeltexter och gemensamt planera och skriva olika typer av text. Till sist får eleverna visa vad de lärt sig genom att skapa egna texter i den texttyp vi arbetat med. Alla grupper arbetar mot samma mål och med samma syfte, med liknande fast anpassat innehåll, och samtliga lärare utgår ifrån samma planering.
Detta arbetssätt gynnar samverkan mellan våra lärare, det finns stor möjlighet att dela goda exempel, arbetsformer, modeller etc. med kollegor, eftersom skolans alla lärare genomför lektionerna utifrån samma planering. Detta bidrar då också till att höja kvaliteten på vår undervisning, säkerställa en mer likvärdig undervisning i kombination med att vi får en större samsyn kring bedömning av elevernas kunskaper. Det ger oss även en liten snabb väg till enkel ”fortbildning” inom kollegiet.

Resultat och fortsatt arbete

Vi började med ”Gruppsvenskan” i oktober och det är väldigt uppskattad av våra elever. Under den tid arbetet pågått kan vi se att dessa lektioner utgår från, vad som är elevens nästa steg i lärandet, och bidrar stort till elevernas möjligheter till en god kunskapsutveckling. Oavsett om man som elev behöver extra stöd eller extra utmaning så finns det innehåll och undervisning anpassat efter elevernas olika behov. Detta tror vi ger samtliga elever på skolan större möjlighet att nå högre måluppfyllelse. Vi ser att många av våra elever är motiverade och upplever arbetet som lustfyllt och meningsfullt. En annan bonus med detta arbetssätt är att vi lärare får se flera olika sätt att differentiera undervisningen på som man sedan kan ta med sig till sin vardagliga klassrumsundervisning.

Vi kan också se att det är utvecklande för oss lärare att se varandras elever och elevernas arbeten i större utsträckning än tidigare. Vi tror att detta arbete kommer gynna vår samsyn kring bedömning i fortsättningen. Nu tar vi sikte på att utveckla just det arbetet vidare. Nästa steg blir att utforma gemensamma strukturer och planeringsunderlag för planerings- och bedömningsprocessen. Vi vill hitta ännu bättre gemensamma underlag och metoder för hur vi kan tydliggöra mål/syfte med våra lektioner och dess innehåll ytterligare samt öka elevernas möjligheter att arbeta och visa kunskaper på godtagbar samt mer än godtagbar nivå under lektionerna. Målet med detta är såklart att ge eleverna ännu större möjligheter till ökad måluppfyllelse men också att öka samsynen samt underlätta för oss lärare i planerings- och bedömningsprocessen. Fortsättning följer!