Kooperativt lärande - gruppnamn

Det är dags att titta på Lilla Aktuellt skola igen. Hur ska dagens avsnitt i nyhetsprogrammet användas för att bearbeta innehållet och lära eleverna något? Hur ska alla elever ges möjlighet att få reflektera kring det de sett och dela sina tankar med flera av sina klasskamrater samt få höra andra elevers åsikter och funderingar?

Ett praktiskt exempel från klassrummet

På tavlan står det att man ska fundera ut tre frågor till avsnittet. Vill man anteckna under programmet går det bra att göra det på pappret som ligger på varje elevs plats. Vi tittar på avsnittet och när det är slut får eleverna 5 minuter enskild tid att skriva ner sina tre frågor. I klassrummet sitter eleverna i grupper om 4-6 elever och när tiden är slut utser läraren en sekreterare i varje grupp. Gruppdeltagarna får säga en fråga i taget som de kommit på och de går varvet runt tre gånger, så alla i gruppen får säga sina tre frågor. När detta är gjort enas eleverna om fyra av dem som sekreteraren skriver upp på ett papper.

Nästa steg blir att gruppen sätter upp pappret med frågorna på en tilldelad plats i klassrummet och gör sig redo för nästa moment. Då ska de, tillsammans i gruppen, gå runt till ett papper i taget och läsa och diskutera de andra gruppernas frågor. Alla i gruppen ska komma till tals vid varje fråga och gruppdeltagarna behöver turas om att vara den som börjar att berätta om sina tankar kring frågan. Det hela avslutas med att alla sätter sig på sin plats igen, läraren utser en person i varje grupp som kort berättar om hur diskussionen gått kring någon/några av frågorna. Men hur får man då grupper som fungerar och klarar av att göra detta?

Skapa grupptillhörighet för fungerande samarbeten

Att få grupper att fungera och skapa förutsättningar för goda samarbeten i klassrummet är inte alltid helt lätt. Inte heller att, dessutom, få eleverna i gruppen att dela med sig av sina tankar, lyssna aktivt på varandra, dela på ansvaret för arbetet som ska utföras, ge positiv feedback till varandra eller kunna kompromissa för att hitta lösningar på problem och uppgifter. En bra start för att få detta att fungera är att gruppen ges möjlighet att skapa en vi-känsla, att känna samhörighet med varandra och att få en uppfattning om att alla i gruppen verkligen behövs. MEN – hur gör man då för att få till det?

Inleda arbetet med att skapa en ”vi-känsla” i grupperna

Att skapa grupper är en konst och ett pussel. Det kräver mycket tankeverksamhet och en hel del tid innan jag som lärare känner mig tillräckligt nöjd för att prova de konstellationer jag kommit fram till. I mitt klassrum sitter eleverna i grupper om 3, 4 eller 6. Det första jag gör när eleverna fått sätta sig i sina grupper är att de ska hitta på en hälsning med kamraten som sitter närmast bredvid (axelkompisen=axelkompishälsning) och en hälsning som alla i gruppen gör med varandra (grupphälsning). Det kan vara en ramsa, en klapp eller något liknande. Här är ögonkontakt, att vi är vända mot varandra och leenden viktiga. Det tränar vi på om och om igen för att få som rutin. Dessa hälsningar använder vi när vi hälsar varandra välkomna i början av skoldagen, för att fira framgångar i samarbetet och då det är dags att säga hej då till varandra och tacka för skoldagen som varit. Även vi vuxna som arbetar i klassen har hälsningar med varandra för att modellera och visa att vi är ett vi - ett team som trivs tillsammans.

Att skapa gruppnamn

När hälsningarna är gjorda är det dags för gruppen att komma fram till ett gruppnamn. Det kan göras på olika sätt, men ett sätt är att använda den kooperativa modellen Att mötas på mitten. Eleverna ska hitta saker som de har gemensamt med varandra och som ska vara grunden till att komma på ett namn. Uppgiften kan ex vara att skriva ner saker de tycker om att göra på fritiden, sporter de gillar, favoritmaträtter, djur de tycker om etcetera. Först ska de fundera och anteckna själva en stund och skriva i ”sin egen” ruta i strukturen (se bild ovan) utifrån det tema pedagogen valt. Efter ett antal minuter utses en sekreterare som antecknar de förslag som kommer fram i gruppen. Dessa förslag skrivs ner i mitten av pappret. Läraren bestämmer vem i gruppen som ska börja berätta om det han/hon kommit på och i vilken ordning som gruppens deltagare ska berätta om sina förslag för varandra. När alla deltagare har sagt sitt och förslagen är nedskrivna i mitten av pappret börjar arbetet med att hitta sådant som är gemensamt för alla i gruppen. Sekreteraren ringar i de gemensamma punkterna och en diskussion påbörjas om förslag på namn till gruppen. Först kan gruppen komma på många olika förslag som de skriver ner – antingen på sitt ”mötas-på-mitten-papper” eller så får det ett nytt papper att anteckna på. När de skrivit ner några olika förslag ska de enas om ett som de ska ha som sitt gruppnamn.

Detta kan kräva stöttning av den vuxne och kan ta lite tid för vissa grupper. Det är viktigt att läraren i instruktionen är tydlig med att man behöver träna på att lyssna in andras tankar, förslag och idéer och att det viktigaste inte är att få sitt eget förslag att bli det vinnande bidraget när man gör sitt gruppnamn. I detta moment i samarbetet krävs att man kompromissar och låter även andras önskemål och tankar få ta plats. När gruppen kommit på sitt namn är det dags för nästa och det sista momentet i processen med gruppnamnet – att göra en gruppskylt.

Att göra en skylt med sitt gruppnamn

När eleverna kommit på sitt gruppnamn ska de göra en skylt med gruppens namn väl synligt i mitten på ett papper. De ska gemensamt diskutera sig fram till hur skylten ska se ut. Här ska också arbetet fördelas så att alla i gruppen är delaktig i skapandet av den. Någon skriver namnet, någon ritar, någon färglägger osv. När skylten är färdig plastas den in. Respektive grupp går fram och presenterar gruppens namn samt visar hur deras skylt ser ut. De avslutar sin presentation med att göra sin grupphälsning för att fira det goda arbete det lyckats med. Avslutningsvis sätts namnskylten upp väl synlig och i anslutning till gruppen – gärna på ett av gruppens bord/bänkar. Nu kan pedagogerna som arbetar i klassen börja använda gruppens namn i olika sammanhang. Prova gärna detta och lycka till! Sedan är det dags att börja med andra gruppstärkande aktiviteter. Hur man kan göra det får kanske bli ett annat blogginlägg...