Vad kännetecknar framgångsrik undervisning?

Framgångsrik undervisning kännetecknas av att lärare kan göra kloka bedömningar under osäkra förhållanden, förhålla sig kreativt till svårlösliga dilemman och snabbt väga och värdera olika handlingsalternativ och undervisningsstrategier. Forskningen är eniga kring betydelsen av individanpassning, tilltro till elevens förmåga, elevers delaktighet samt gott ledarskap för att öka elevernas lust att lära och för deras kunskapsutveckling.

Förord till strategier för framgångsrik undervisning

Den här texten är framtagen av FoU-avdelningens utvecklingslärare. Aktuell
forskning och beprövad erfarenhet har inhämtats, bearbetats och framgångsfaktorer har identifierats. Texten består av fem områden som har betydelse för elevens lärande och utveckling. Områdena beskrivs övergripande och möjlighet till fördjupning finns i form av referenser.  
Områden som beskrivs:

• Ledarskap för lärande
• Formativt arbetssätt
• Lärandemål
• Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt
• Analys och reflektion av undervisning och resultat

Förslag på hur texten kan bidra till utveckling av undervisningen:
Egen reflektion

• Underlag för att skapa samsyn kring undervisning och lärande
• Stöd i att avgränsa/välja ut fokusområden som behandlar framgångsrik undervisning
• Underlag för kollegahandledning och auskultation
  
• Förslag på relevanta källor och litteratur för fördjupning
• Kollegiala samtal i till exempel arbetslag, ämneslag eller nätverk

Ledarskap för lärande

“Utbildningen ska utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I detta ingår att alla som arbetar i skolan har ett gemensamt förhållningssätt och att det finns en medvetenhet om hur trygghet och studiero påverkar lärande i undervisningen. Lärarens pedagogiska ledarskap i klassrummet är en viktig faktor eftersom det finns en tydlig koppling mellan stimulerande undervisning och studiero.” (Skolinspektionen, 2018).

Definition

Läraren har en trygg och positiv inställning till lärande. Läraren kan leda och
organisera arbetet i elevgruppen och har både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Genom tydligt ledarskap och goda relationer skapar läraren ett tillåtande arbetsinriktat klimat som leder till meningsfullt lärande där eleverna trivs, är trygga och gör framsteg. Lärmiljön organiseras med medveten placering, möbleringar och struktur. Varierade arbetsformer och ett utforskande förhållningssätt fångar elevernas intresse vilket bidrar till fokus på aktiviteter vilket förebygger svårhanterliga beteendemönster.

Exempel på indikatorer

Tydligt ledarskap blir synligt när läraren:

• Är väl förberedd för undervisningens alla delar och har planerat för att
  använda tiden till lärande.
• Reflekterar över sitt ledarskap utifrån utfallet av undervisningen och korrigerar kontinuerligt.
• Planerar och genomför elevaktiviteter samt ger utrymme för delaktighet
• Har en tydlig lektionsstruktur med väl planerat innehåll.
• Skapar goda relationer till elever och samverkar med kollegor.
• Använder sitt didaktiska ledarskap på olika sätt utifrån elevgruppens behov.
• Ser och synliggör elevers progression.
• Har strukturer för att hantera ordning och förebygga dåligt uppförande, till exempel genom medveten lärmiljö.

Exempel på verktyg

Läraren kan använda:

Lektionsplanering med genomtänkta mål, instruktioner, varierat innehåll och planerade övergångar.

När undervisningen är välplanerad och har ett tydligt fokus och är varierad
främjas studieron och resultaten ökar. En genomtänkt planering har
arbetssätt som gör eleverna aktiva och engagerade. Lektionerna har en
tydlig struktur och lektionsinnehållet förklaras och sätts i ett sammanhang
för eleverna (Skolinspektionen, 2016).

Lektionsstruktur

Lektionsstruktur innehåller en tydlig start, elevaktiviteter och ett
sammanfattande avslut. När lektionen startar har läraren förberett
klassrummet med möblering och aktiviteter. Läraren inleder med
instruktioner för lektionen, mål för lektionen och hur eleverna ska arbeta. I
slutet av lektionen sammanfattar läraren vad lektionen har behandlat,
återkopplar till tidigare lektioner och berättar om nästa lektions innehåll
(Skolinspektionen, 2016).

Individanpassad undervisning

Läraren organiserar undervisningen efter varje elevs individuella behov
och undervisar därefter. Elever ges förutsättningar att vara med och välja
aktiviteter och deras erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i
undervisningen. Lärare vet och visar att alla elever kan lära och har höga
förväntningar (Skolinspektionen, 2010).

Tillitsfulla relationer med elever

Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och
motivation och främjar studiero. Goda relationer är att lärare ser alla
elever, lyssnar och frågar om elevers intressen och mående, löser och reder
ut konflikter. Ger eleverna återkoppling och stötta dem i lärandet. Gör
eleverna delaktiga och låter deras intressen och erfarenheter få utrymme
(Skolverket, 2019).

Referenser

• Olsson, E. (2017, 3 september). Norsk forskning - Tre faktorer för bra ledarskap i klassrummet. Skolvärlden.
  
• Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. (2010:1284)
  
• Skolinspektionen. (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero (2015:1405)
  
• Skolinspektionen (2018). Trygghet och studiero.
• Skolverket. (2019). Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever är viktigt för studiero.
  

Formativt arbetssätt

“När belägg för elevens prestation lockas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligenblir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om belägg inte hadefunnits” (Wiliam, 2015).

Definition

Formativt arbetssätt handlar om att ha en helhetssyn på undervisning. Det formativa arbetssättet stimulerar elevers tänkande och stärker deras förmåga till självregleringoch ansvarstagande i sitt eget lärande. Genom att arbeta med respons och få syn på vad eleverna lär sig får läraren underlag för att kontinuerligt variera och anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Med hjälp av sambedömning tillsammans med kollegor ökar likvärdigheten av undervisningen.

Exempel på indikatorer

Undervisning som präglas av att lärare:

• Skapar och leder effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram elevernas kunskap.
• Har en dialog som präglas av interaktion, där varje elev ges en röst som blir viktig för medskapandet i lärprocessen.
• Uppmanar elever att pröva och utforska idéer och där läraren bygger vidare på elevernas tilltro till den egna förmågan.
• Ger återkoppling som för lärandet framåt.
• Aktiverar eleverna som läranderesurser för varandra.
• Aktiverar eleverna som ägare över sitt eget lärande.

Exempel på verktyg

Läraren kan använda:

Kollaborativt arbete

Kollaborativa uppgifter skapar förutsättningar för eleverna att använda
varandras resurser, utbyta erfarenheter, förklara sina argument och se
problem från olika perspektiv (Skolverket, 2019).

Återkoppling

Återkoppling möjliggör för lärare att vägleda eleverna tillbaka på rätt spår
om de inte har lärt sig det som förväntades. Kamratbedömning kan öka
resultaten för både elever som får återkoppling samt för de elever som ger.
Elevernas egna reflektioner och metakognition hjälper eleverna att bli
ägare av sitt eget lärande (Wiliam, 2015).

Digitala verktyg

Med digitala verktyg tydliggörs och synliggörs det lättare för eleverna vad
de ska lära sig och att de faktiskt lär sig. Digitala verktyg möjliggör en mer effektiv återkoppling så att det formativa arbetssättet blir mer systematiskt (Diaz, 2014)

Referenser

• Diaz, P. (2014). Arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur AB
• Skolverket (2019). Grupparbete - en utmaning för både lärare och elever.
• Wiliam, D. (2015). Handbok i formativ bedömning - strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur

Lärandemål

“Innan vi kan ta reda på vad våra elever lär sig, innan vi kan ge feedback, innan vi kan engagera våra elever som läranderesurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande måste vi veta vart vi är på väg.” (Wiliam, 2015)

Definition

Tydliga lärandemål beskriver vad eleven förväntas lära sig utifrån ett planerat
innehåll på kort eller lång sikt. Det vill säga vad eleven förväntas kunna, förstå och hur eleven ska kunna använda sina kunskaper. Lärandemål kan utvärderas i slutet av en lektion eller ett arbetsområde för att påvisa progression, både för lärare och för elever.

Exempel på indikatorer

Tydliga lärandemål leder till att lärare:

• Synliggör undervisningens syfte kopplade till läroplanens alla delar och undervisningens innehåll.
• Fokuserar på lärandet, ej oreflekterat görande, det vill säga vad och hur eleverna ska lära.
• Kommunicerar mål på ett för eleven förståeligt sätt, muntligt, skriftligt och om möjligt visuellt.
• Genom samtal försäkrar sig om hur eleverna uppfattar lärandemålet.
• Aktiverar eleverna i bedömningsprocesser och så att de på så sätt följer upp sitt lärande.

Exempel på verktyg

Läraren kan använda:

Lektionsstruktur där lärandemål tydliggörs och utvärderas.

Lektionsstruktur innehåller en tydlig start, elevaktiviteter och ett
sammanfattande avslut. När lektionen startar har läraren förberett
klassrummet med möblering och aktiviteter. Läraren inleder med instruktioner för lektionen, mål för lektionen och hur eleverna ska arbeta. I slutet av lektionen sammanfattar läraren vad lektionen har behandlat, återkopplar till tidigare lektioner och berättar om nästa lektions innehåll (Skolinspektionen, 2016).

Pedagogisk planering med lärandemål.

När undervisningen är välplanerad, har ett tydligt fokus och är varierad
främjas studieron och resultaten ökar. En genomtänkt planering har
arbetssätt som gör eleverna aktiva och engagerade. Lektionerna har en
tydlig struktur och lektionsinnehållet förklaras och sätts i ett sammanhang
för eleverna (Skolinspektionen, 2016).

Elevexempel för att synliggöra, modellera och skapa förståelse.

Genom att låta eleverna titta på andra elevers texter, laborationsrapporter
eller liknande påbörjar eleverna en utvecklingsprocess i sitt lärande. När
eleverna bedömer ett anonymt arbete fokuserar de mer effektivt på
uppgiften och det finns en mindre risk att de upprepar samma misstag i sitt
eget arbete (Wiliam, 2015).

Lärandemål som synliggör hur eleverna kan tillämpa vad de har lärt sig i olika sammanhang.

Genom att läraren påvisar hur eleverna kan överföra lärandet från en
kontext till en annan, upplever eleverna samma idéer i mer än ett
sammanhang. Det ökar elevernas förståelse och möjlighet att tillämpa
sina kunskaper på flera sätt (Wiliam, 2015).

Referenser

• William, D. (2015). Handbok i formativ bedömning - strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur
• Skolinspektionen. (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero (2015:1405)

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

“En språkinriktad undervisning kan definieras som undervisning i ämnet där den språkliga dimensionen är synliggjord. Det innebär att de språkliga målen är explicit formulerade och att undervisningen [...] kännetecknas av ett arbete med [...] kontextrikedom [...] interaktion [...] och språklig stöttning.” (Hajer & Meestringa, 2014).

Definition

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ger utrymme för eleverna att
interagera genom att tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur språkliga drag och ordförråd. Undervisningen utgår från elevernas förkunskaper, språkliga bakgrund och betonar tankemässigt krävande uppgifter samt innehåller hög elevaktivitet och elevinflytande.

Exempel på indikatorer

Lärare ger elever möjlighet att:

• Utveckla sin muntliga förmåga genom att delta i en variation av olika kommunikationsmönster.
• Aktivt undersöka, bearbeta och använda begrepp i olika kontexter.
• Möta, bearbeta och konstruera olika typer av texter.
• Nyttja alla sina språk som resurser med möjlighet till transspråkande.
• Arbeta med kognitivt utmanande uppgifter/innehåll med anpassat stöd.
• Möta strukturerad studiehandledning.

Exempel på verktyg

Läraren kan använda:

Genrepedagogik

Genrepedagogik syftar till att eleverna ska bli medvetna om olika
språkmönster och få kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang.
Inom genrepedagogik stöttar läraren eleven i dess närmaste utvecklingszon
och pedagogiken kan användas i skolans alla ämnen för att träna både
skolspråk och vardagsspråk (Johansson & Sandell Ring, 2010).

Språkliga mål

Språkliga mål beskriver språkliga uttrycksformer och språkförmågor som
eleverna behöver lära sig och använda sig av i undervisningen. De
språkliga målen kompletterar ämnesmålen och synliggör ämnesspråket
(Kaya, 2016).

Begreppskartor

Begreppskartor är ett sätt att visuellt modellera nyckelbegrepp och
synliggöra hur begrepp hänger samman (Gibbons, 2011).

Kollaborativt arbete

Kollaborativa uppgifter skapar förutsättningar för eleverna att använda
varandras resurser, utbyta erfarenheter, förklara sina argument och se
problem från olika perspektiv. (Skolverket, 2019)

Digitala verktyg

Digitala verktyg som kan användas för att stötta eleverna är till exempel
kollaborativa verktyg, tankekartor, digitala quiz, verktyg för tydlighet och
struktur, bildstöd, flippade klassrum, skärminspelningar, talsyntes och
diktering. (Diaz, 2019)

Referenser

• Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. Lund: Studentlitteratur AB
• Gibbons, P. (2011). Lyft språket - lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren
• Hajer, M. & T. Meestringa. (2014). Språkinriktad undervisning, en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren
• Johansson, B., & Sandell Ring A. (2010). Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren
• Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända - metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur
• Skolverket (2019). Grupparbete - en utmaning för både lärare och elever.

Analys och reflektion av undervisning och resultat

“Allt effektivt utvecklingsarbete startar i en samlad beskrivning av nuläget. En
samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli förankrat och möta barnens, elevernas och verksamhetens behov (Skolverket, 2015).

Definition

Strukturerat och återkommande analysarbete på struktur-, process- och resultatnivå leder till att stärka undervisningens kvalitet vars resultat bidrar till att öka måluppfyllelsen. Analysen grundar sig i ett varierat och brett underlag. Med hjälp av analysen förbättrar och utvecklar lärare sin undervisning genom samtal med kollegor och en praktikgemenskap främjas.

Exempel på indikatorer

Lärare ansvarar för att:

• Kontinuerligt reflektera och kritiskt granska sin undervisning, både individuellt och tillsammans med kollegor.
• Analysera elevernas resultat, utifrån ett brett och varierat underlag.
• Bidra till ett kollegialt lärande och eftersöka beprövade undervisningsmetoder.
• Formulera konkretiserade mål utifrån analyser samt pröva och ompröva lämpliga åtgärder i undervisningen.

Exempel på verktyg

Läraren kan använda:

Frågebatteri som stöd vid analysarbetet, som hjälper läraren att se
svårigheter och framgångsfaktorer i undervisningen.

Vid analysarbete används reflekterande och utvecklande frågor för att
plocka isär och synliggöra delar av undervisningen och resultaten samt leta
efter mönster och avvikelser (Österberg, 2016).

Systematisk dokumentation av undervisningsprocesser och elevers lärande.

För att veta att arbetssätt, arbetsformer och utvecklingsinsatser leder till att
målen uppnås och ger effekter behöver arbetet kontinuerligt dokumenteras.
Dokumentation kan utformas på olika sätt till exempel genom loggbok,
portfolio eller digitala verktyg (Skolverket, 2015).

Målbilder för att synliggöra processer och resultat.

Att visualisera, synliggöra och reflektera kring hur långt man kommit på
väg mot ett mål är fördelaktigt. Vad som fungerar bra och vad som fungerar
mindre bra tydligt. Möjlighet till reflektion kring varför något fungerat bra
och reflektion kring vad som kan göras annorlunda (Söderfjäll & Svensson
2017).

Prioriteringsverktyg som stöd i det fortsatta arbetet.

Med hjälp av olika prioriteringsverktyg kan planerade insatser sorteras och
värderas och visa riktning för det fortsatta arbetet. (Sveriges kommuner och
regioner, 2019).

Referenser

• Sveriges kommuner och Regioner. (2019). Prioriteringsstödet Fyrfältaren.
• Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket.
• Söderfjäll & Svensson. (2017). En liten bok om mål. Stockholm: Natur & Kultur
• Österberg. (2016). Resultatanalys i skolan. Lund: Studentlitteratur AB