Pojkars lärande

Vi vet att pojkar som grupp presterar sämre än flickor i nästan alla ämnen. Sedan dagens betygssystem har skillnaderna ökat. Ett misslyckande i skolan kan leda till svårigheter att få arbete och en stabil försörjning, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa och utanförskap. Risken att hamna i kriminalitet är också en allvarlig konsekvens som ett misslyckande i skolan kan leda till (Leijnse, 2017). Det är därför mycket viktigt att vi gör allt vi kan för att förebygga och förhindra att pojkar (och flickor) misslyckas i skolan.

På individnivå kan orsakerna vara många, men på gruppnivå har föräldrars utbildningsnivå störst påverkan på studieresultaten. Pojkar som har lågutbildade föräldrar har allra störst uppförsbacke. Det betyder inte att alla pojkar från studieovana hem misslyckas i skolan. Med stöd och rätt förutsättningar kan vi som arbetar i skolan göra skillnad. Du som lärare kan göra skillnad!

Pojkars lärande och vikten av KASAM

Bilderna nedan visar resultat från de senaste tre åren i Norrköpings kommun. Resultatet är tydligt. Flickorna lyckas, oavsett stadie, i högre grad nå samtliga kunskapskrav. Även vad gäller gymnasiebehörighet lyckas flickorna bättre.

Fredrik Zimmerman, forskare vid Högskolan i Borås, har forskat kring framgångsfaktorer för pojkars lärande och i hans senaste bok Nya vägar till en likvärdig skola – Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan framhäver Zimmerman vikten av att ge pojkarna stöd tidigt. Att behärska den språkliga förmågan menar han är helt avgörande för pojkarnas förutsättningar att lyckas. Pojkar som inte kan läsa eller skriva kommer få det kämpigt i skolans alla ämnen. Tidigare har Zimmerman lyft fram en ”antipluggkultur” som en förklaring till att pojkar lyckas sämre i skolan. Han menar dock att skolans utformning är mer central och att den viktigaste faktorn handlar om hur skolan kan göras mer begriplig för pojkarna (Zimmerman 2022).

Antonovsky (1991) har myntat begreppet KASAM, som står för en känsla av sammanhang och är ett positivt önskvärt hälsotillstånd. För att nå KASAM krävs att individen upplever det som händer runt i kring den som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Antonovsky var större delen av sitt liv verksam i Israel, där han bland annat studerade hälsotillståndet hos kvinnor som överlevt Förintelsen. Han uppmärksammade att många av kvinnorna var vid god hälsa trots allt det hemska som de gått igenom och han utvecklade då teorin KASAM, som försökte förklara hur det kunde förhålla sig på det sättet. Nu handlar den här texten om pojkars lärande, men om vi kan göra skolan mer begriplig, hanterbar och meningsfull, då ökar chanserna för pojkarna att lyckas. Nedan följer erfarenheter utifrån textförfattarens lektionsobservationer kopplat till de olika delarna.

Begriplighet

När det gäller begriplighet handlar det mycket om lärarens tydlighet kring vilka förväntningar som finns kring själva ämnesinnehållet. Det innebär förstås inte att man ska använda samma språk eller kommunicera samma begrepp till eleverna som vi lärare använder när vi planerar och specificerar undervisningen, men de behöver förstå vad de förväntas lära sig. Det är relativt vanligt, i alla fall i klassrum med lite äldre elever, att lärare skriver lärandemål på tavlan. Det kan vara ett bra sätt och till en hjälp om lärandemålet är formulerat så att eleverna kan förstå det och om läraren relaterar till det och levandegör det under lektionen. Tyvärr händer det ofta att arbetet med lärandemål stannar vid att det står en mening på tavlan, som varken eleverna eller läraren ger någon vidare uppmärksamhet till. Att det står ett lärandemål på tavlan för att t.ex. en rektor bestämt att det ska finnas där leder förmodligen inte till en ökad begriplighet för eleverna. Om läraren däremot följer upp, förklarar och utvärderar målet tillsammans med eleverna, kan elevernas förståelse öka och leda till att de förstår att lektionen handlat om mer än att ha arbetat med vissa sidor i t.ex. matteboken. Oavsett om man arbetar med visuella lärandemål eller inte, finns det en stor vinst i att förtydliga vad som ska läras och inte bara vad som ska göras.

Att göra undervisningen mer begriplig kan också handla om förutsägbarhet. Om eleverna känner igen sig och kan relatera till tidigare arbetssätt och upplägg, då ökar sannolikt begripligheten. Det kan t.ex. handla om hur man angriper ett tankeproblem, en matteuppgift eller en skrivprocess. Om det finns en struktur som eleverna känner igen sig i bidrar det till tydlighet och förutsägbarhet, men även här finns en risk att en skolgemensam struktur används utan att den är anpassad till ämnets, salens eller den aktuella elevgruppens förutsättningar.

Hanterbarhet

Det händer att jag ser olika exempel ute i klassrummen där elever inte riktigt får de bästa förutsättningarna att utveckla ett lärande. Det kan handla om att undervisningen är på en för hög nivå, att uppgiften är för omfattande eller att eleverna lämnas alldeles för ensamma i sitt lärande. Ni känner säkert igen bilden till höger med de olika zonerna. Det gäller att undervisningen utformas på ett sådant sätt att eleven hamnar i inlärningszonen. Om undervisningsinnehållet blir på en för svår nivå finns en risk att de istället hamnar i panikzonen, vilket innebär att det inte blir hanterbart. Det kan ge uttryck i att eleven ger upp, tappar intresse och väljer att rikta fokus mot annat. Om jag som lärare gjort en bra analys och är medveten om elevens attityd och eventuella svårigheter kopplat till det aktuella lärandemålet ökar chansen att eleverna hamnar i inlärningszonen.

Men även om ämnesinnehållet i sig är på en relevant svårighetsnivå kan uppgiften vara utformad på ett sådant sätt att den inte blir hanterbar. Elever kan ha svårt när uppgifterna blir allt för stora och när mycket ansvar läggs på den enskilde eleven. Det kan också vara så att instruktionerna eller beskrivningarna inte blir tillräckligt tydliga, vilket kan bidra till frustration istället för hanterbarhet. Håkanson & Sundberg (2020) menar att uppgifterna behöver vara utmanande, meningsfulla och samtidigt dynamiska. För att främja motivation bör undervisningen vara varierad och elevernas ansträngning bör lyftas fram och kopplas till aktuella prestationer.

I komfortzonen hamnar eleven om innehållet och uppgiften upplevs vara för lätt. Skolarbetet blir då inte det minsta meningsfullt för eleven och kan bidra till att eleven tappar intresse och motivation.

Meningsfullhet

Hur kan vi göra skolarbetet meningsfullt? En aspekt handlar om att eleverna behöver bli medvetna kring följande frågeställningar:

Varför gör vi det här?
Vad ska det leda till?
Vilken nytta kommer jag ha av den här kunskapen?

Det kan t.ex. handla om ett lärande som är kopplat till elevernas vardag, utanför skolan. Men det kan också handla om hur tidigare kunskap och förmågor länkas i det nya som ska läras, att det görs möjligt för eleven att se sin egen progression och skapa förståelse för hur framsteg i lärandet kan bidra till att hen tar sig över närmaste tröskeln eller kommer till nästa nivå.

Vi lärare kan öka elevernas känsla av meningsfullhet genom att planera ett ämnesinnehåll och konstruera uppgifter som de kan se en reell nytta av och som de kan koppla till livet utanför skolan. Jag samarbetade med en matematiklärare som ville få matematikämnet mer kopplat till elevernas vardag. Vissa delar föll sig helt naturligt t.ex. kring procent kopplat till rea på kläder osv. Andra var något svårare, men tillsammans med eleverna kunde hon dock göra det mer meningsfullt. I den här klassen, en åk 8, var det många elever som börjat intressera sig för träning på gym. Inom området funktioner och grafer fick därför kostnaden för olika träningskort utgöra underlag för beräkningarna. Priser för 10-gångerskort, månadskort och årskort fick alltså ligga till grund för att träna och lära kring det aktuella arbetsområdet med tillhörande kunskapskriterier. Eleverna var delaktiga i både planering och genomförande av undervisningen och det ledde definitivt till en ökad meningsfullhet för dem i just detta moment.

Mer eller mindre begripligt, hanterbart och meningsfullt
När vi planerar vad eleverna ska lära sig och hur de ska få lära sig kan vi med hjälp av Antonovskys tre delar påverka elevernas förutsättningar. Vi skulle kunna ställa oss frågan: Blir det här mer eller mindre begripligt, hanterbart eller meningsfullt? Förhoppningsvis bidrar skolarbetet till positiv KASAM. För om det inte gör det kan det i värsta fall leda till att eleverna uppfattar det som helt obegripligt, ohanterbart och icke meningsfullt. Ett sätt att minska negativa upplevelser av skolarbetet är att göra eleverna delaktiga i undervisningen och efterfråga deras intressen och åsikter.

Framgångsfaktorer för pojkars lärande

Zimmerman lyfter flera faktorer som lärare behöver vara medvetna kring för att kunna hjälpa eleverna, särskilt pojkar, att lyckas bättre i skolan. Nedan beskrivs några av de framgångsfaktorer som han, i likhet med andra forskare, lyfter fram.

Studiemål och mindset

Det finns en risk att pojkar identifierar sig själva som dåliga. Vi som arbetar i skolan har en mycket viktig uppgift i att hela tiden poängtera, visa och handla kring mottot ”att man inte är bra, utan att man blir bra i ett ämne”. Att fokusera på bemästringsorienterade mål, som handlar om att fokusera på den delen i ämnet som är aktuell just nu, kan hjälpa eleven att känna att lärande är föränderligt och något som man själv påverkar. Det hjälper eleverna att reflektera kring sitt lärande och att de utvecklar bättre strategier för att klara av uppgifter. Tyvärr har vi en tendens att ofta hamna i prestationsorienterade mål, som innebär att resultatet är det viktigaste, vilket alltså förstärker bilden av att man är eller inte är bra i ett ämne.

Lär pojkarna att be om hjälp

Enligt Zimmermans forskning ber pojkar, som har det svårt i skolan, mer sällan om hjälp. Istället för att berätta att innehållet är svårt eller att de inte förstår uppgiften kan de uttrycka att de inte bryr sig. Att säga ”jag skiter i det” är lättare för pojkarna än att erkänna att något är svårt. Det finns tendenser som pekar på att pojkar är mer benägna att hellre strunta i att försöka än att riskera att misslyckas. Ger man sig inte in i leken kan man ju helt enkelt inte misslyckas. Lärare har en viktig uppgift i att skapa ett klimat där det är tillåtet att göra och svara fel. Om det finns en osäkerhet bland eleverna att delta muntligt kan kommunikation i par vara en positiv metod. Det kan kännas mer tryggt att våga uttrycka en gemensam tanke. Att uppmuntra pojkarna att be om hjälp är ett sätt. Att ”tvinga” fram kortare avstämningar är ett annat sätt. Det kan till exempel handla om att läraren arbetar med både kortare muntliga och skriftliga avcheckningsfrågor. I Google Classroom finns funktioner som är mycket enkla att utnyttja till detta ändamål. Att använda olika varianter av exit tickets kan också hjälpa till att få syn på vad eleverna har svårt med och vad som behöver förtydligas under nästa lektion.

Studieteknik och metakognition

Pojkar behöver hjälp med att utveckla studieteknik som gör att de till exempel klarar av att angripa de uppgifter som de möter i skolans olika ämnen. Enligt min erfarenhet är det inte helt ovanligt att skolor har studieteknik som inledande temadagar i början av terminen. Tväråna (2022) beskriver vikten av att lärare gör didaktiska val utifrån det aktuella ämnet. Det räcker alltså inte med att studieteknik lyfts fram vid enstaka tillfällen och som en generell metod. Det behöver vara en naturlig del av undervisningen, varje lektion. Om lärare modellerar olika strategier och sätt att angripa en uppgift ökar chansen att fler elever lyckas.

Om de också tränas i ett metakognitivt tänkande, alltså att träna på att reflektera över sitt eget lärande och att kunna anpassa en metod utifrån aktuellt problem, hjälper det eleverna att hantera skolan. Zimmerman menar att vi allt för sällan fokuserar på när eleverna lyckats med en uppgift. Vad var det som gjorde att du klarade uppgiften? Hur började du? Vad gjorde du när det blev svårt? Framgångsrikt är om pojkarna får fokusera på att jämföra prestationer med sig själva istället för att fokusera på att jämföra sig med andra.

Zimmerman hänvisar till australiensisk forskning (Martin 2008) som framhäver betydelsen av att låta pojkar reflektera mer produktivt. Det handlar om att låta eleverna bryta ner en större uppgift i flera konkreta steg. Det första steget innebär att de behöver förstå uppgiften och nästa steg att de ska de dela upp uppgiften i flera mindre delar. När en del avklarats ska den positiva erfarenheten användas för att stärka elevens självkänsla i arbetet med nästa del. Det är de positiva erfarenheterna som ska förstärkas och på så sätt minska elevens negativa självkänsla. Även Håkansson & Sundberg (2020) lyfter vikten av att låta eleverna argumentera för sin strategier och lösningar, vilket kan bidra till ett större ägarskap hos eleven.

Språklig förmåga

En god språklig förmåga är avgörande för att klara av skolans olika ämnen. Forskning visar att elever som har svårt med läsförståelsen i åk 4 ofta också har svårt med läsförståelse i åk 9. Att tidigt sätta in språkliga insatser hjälper eleverna att klara skolans alla ämnen. Zimmerman lyfter begreppet demotivation, som i denna kontext innebär att de språkliga bristerna bidrar till risken för en negativ spiral med självhandikappande handlingar. De negativa konsekvenserna av att inte kunna ta till sig texter och instruktioner kan alltså bidra till att eleverna ägnar sig åt regelbrytande aktiviteter istället för lärande. Vi lärare kan göra stor skillnad genom att stötta eleverna, både i skrivande och läsande. Det finns nästan oändligt med forskning kring metoder kopplat till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt till exempel Pauline Gibbons (2018). En förutsättning för allt sådant arbete är att vi inte lämnar eleven ensam varken i läsande eller skrivande.

Lärandekultur

I SKR-rapporten Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat (2019) lyfts flera framgångsfaktorer kopplat till elevernas trygghet och lärmiljö. Kamratkulturer kan se ut på olika sätt. Det kan finnas både positiva och negativa kamratkulturer. Om det råder en tuffare jargong bland eleverna med mycket skojbråk, hårt språkbruk och kränkningar är det viktigt att motverka detta. Skojbråk kan vara en del av, framför allt pojkars, hierarkiska maktspel och förstärka en normalisering kring att pojkar förväntas vara tuffa. Att aktivt arbeta med korridor- eller rastmiljön är alltså en viktig pusselbit i trygghetsarbetet. Att ha nolltolerans mot just skojbråk har, enligt rapporten, gett god effekt på flera skolor. I klassrummet är det viktigt att uppmuntra högt deltagande. Det kan till exempel handla om att främja ett högt muntligt deltagande där det är tillåtet att våga svara fel och där felsvar ses som en naturlig del av lärandet. Att vända en klass eller grupp, som vant sig vid vissa roller och vissa beteenden, kan så klart ta tid men det går. Att skapa goda relationer till eleverna är en av nycklarna. Att göra eleverna delaktiga och försöka ta tillvara och bygga vidare på deras intressen kan vara en annan. Att ha få men mycket tydliga klassrumsregler kan hjälpa till att rikta fokus mot ett mer gynnsamt klassrumsklimat. Om eleverna inte vågar delta muntligt kan det hjälpa att låta eleverna arbeta och svara i par. Att dela sitt svar eller sin åsikt med någon annan gör deltagandet mindre utelämnande.

Tips för fortsatt arbete på din skola:

• Läs texten och diskutera tillsammans med dina kollegor. Utgå från rubrikerna och reflektera över hur just ni arbetar med detta i er undervisning.
• Hur gör du/ni för att undervisningen ska bli begriplig, hanterbar och meningsfull? Hur arbetar du/ni med studiemål, mindset, etc?
• Delge varandra goda exempel och fundera lver vad ni tycker fungerar väl och vad som fungerar mindra bra.

Referenser

• Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur & Kultur.
  Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
• Håkansson, J. & Sundberg, D. (2020) Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (2.utg.) Stockholm: Natur och Kultur
• Leijnse, E. (2017) Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen. Stockholm: Natur och kultur.
• SKR (2019) Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat.
• Zimmerman, F. (2019b) Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna i skolan behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber.
• Zimmerman, F (2022). Nya vägar till en likvärdig skola. Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber.