Språkundervisning i förskolan - stöd för lärande och utveckling

Språkundervisning i förskolan - stöd för lärande och utveckling är ett samarbetsprojekt mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Projektet pågår från hösten 2019 fram till sommaren 2023, och finansieras av Norrköpings fond för forskning och utveckling.

Projektets syfte

Enligt Verksamhetsplan med strategiska initiativ för kvalitetshöjning och verksamhetsutveckling av Norrköpings skola 0-20 år arbetar Norrköpings kommun utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att möjliggöra att alla barn lyckas. Genom kollegialt lärande och observationer av undervisningen, samt verksamhetsstöd, ska framgångsrika och forskningsbeprövade undervisningsmetoder inom verksamheten spridas, likväl som metoder för samtal om undervisningskvalitet. En viktig förutsättning för detta är att lärare och pedagoger själva är medskapande i den systematiska och gemensamma kunskapsbildningen på förskolan.

Det övergripande syftet med det här projektet är att i samverkan mellan forskare och verksamma inom förskola utveckla kunskaper för att förstå och förbättra förskolans språkundervisning samt arbetet med högläsning och bilderböcker utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Tillsammans diskuterar och prövar deltagarna i projektet hur denna kunskap kan omsättas i den egna praktiken. På så sätt kan projektet bidra till att förbättra utbildningen i förskolan och därmed öka måluppfyllelsen.

Bakgrund till projektet

Högläsning har traditionellt sett alltid haft en självklar plats i förskolan, men dess syfte och innebörd har varierat beroende på tid och kontext. 2019 trädde en reviderad läroplan för förskolan i kraft där det för första gången uttryckligen skrevs fram att det ingår i professionens uppdrag att genom högläsning skapa förutsättningar för barns språkutveckling:

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. (Skolverket, 2018, s. 8)

Dessutom förtydligades förskolans undervisande uppdrag och förskollärares ansvar för att leda målstyrda processer (Skolverket, 2018). Samtidigt visar studier (t.ex. Alatalo & Westlund, 2019; Damber, 2015) att högläsning sällan har en didaktisk funktion i svensk förskola, det vill säga att det är ovanligt att högläsning planeras och genomförs som en del av undervisningen. Detta forskningsprojekt fokuserar därför på att utveckla kunskaper om språkundervisning i förskolan och mer specifikt riktas fokus mot att arbeta med högläsning som en språkutvecklande undervisningspraktik.

Referenser:

• Alatalo, T., & Westlund, B. (2019). Preschool teachers’ perceptions about read-alouds as a means to support children’s early literacy and language development. Journal of Early Childhood Literacy, 1–23.
• Damber, U. (2015). Read-alouds in preschool: a matter of discipline? Journal of Early Childhood Literacy, 15(2), 256–280.
• Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Projektets innehåll och upplägg

Praktikutveckling enligt aktionsforskningsmodell

I projektet arbetar fem arbetslag i Norrköpings kommun tillsammans med två forskare från Linköpings universitet systematiskt med språkutvecklande aktioner kring högläsning. Tillsammans undersöks arbetssätt, aktiviteter och verktyg som synliggör vilka möjligheter och utmaningar det finns när det kommer till att utveckla undervisningen och en medveten, språkutvecklande didaktik för högläsning i förskolan.

Samarbetet har bland annat genererat:

• Förståelsefördjupande samtal kring förskolans undervisning och didaktik
• Språkande miljöer och mötesplatser med böcker
• Didaktiska bokpaket
• Språkstimulerande arbetssätt med bok- och bildsamtal
• Kapitlet Bilder i förskolans undervisningspraktiker (Simonsson & Lindström, manuskript.) i antologin Bilder för barn och bilder av barn
• Studiebesök och erfarenhetsutbyten mellan förskolor

Forskningscirkel

Under 2022 har en forskningscirkelverksamhet om bilderböcker och språkundervisning i förskolan implementerats. I forskningscirkeln fördjupar sig en grupp yrkesverksamma inom förskola tillsammans med forskare i vad en bilderbok är och vad bilderböcker kan ha för potential för förskolans språkundervisning. Kollegiala samtal, litteraturstudier och loggböcker används som metoder för en gemensam kunskapsbildning. Deltagarna bidrar med olika perspektiv och fördjupad kunskap genom diskussioner och erfarenhetsutbyten kopplade till den egna praktiken.

Licentiatuppsats om högläsning i förskolan

Under projektperioden utbildas en licentiat i pedagogiskt arbete. Cecilia Lindström (som dels arbetar på Norrköpings kommun med olika språk- och utvecklingsinsatser, dels forskarstuderar vid Linköpings universitet) undersöker hur förskollärare, i ljuset av ett undervisningsuppdrag, resonerar om högläsning som en del av professionens yrkesutövande. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där språk förstås som konstitutivt, analyseras hur professionell högläsning och bokens funktion i högläsning konstitueras i förskollärares resonemang. Det empiriska materialet består av fyra fokussamtal med personal i förskolan. Licentiatuppsatsen utformas som en sammanläggning av två vetenskapliga artiklar.

Vill du veta mer om projektet? Mejla Pedagog Norrköping, adress finns i kontaktkortet överst på sidan.