Vad kännetecknar framgångsrik undervisning?

5 min lästid.

Begreppet framgångsrik undervisning är inte alldeles enkelt att definiera då det innefattar flera delar. Utvecklingslärarna vid kommunens FoU-avdelning har över tid läst aktuell forskning, lutat sig mot beprövad erfarenhet och observerat undervisning i ett försök att samla in, bearbeta och sammanfatta vad framgångsrik undervisning innebär i klassrummet. Artikeln berör fem olika områden som har betydelse för elevens lärande och utveckling och exempel på definitioner och indikatorer som lärare kan ta stöd av.

Det finns flera olika definitioner av vad som är framgångsrik undervisning. Begreppet innefattar ofta flera olika delar och kan benämnas på flera olika sätt; utmärkt undervisning, god undervisning, framgångsrik undervisning.

Jan Håkansson och Daniel Sundberg skriver att framgångsrik undervisning kännetecknas av att lärare kan göra kloka bedömningar under osäkra förhållanden, förhålla sig kreativt till svårlösliga dilemman och snabbt väga och värdera olika handlingsalternativ och undervisningsstrategier. I kommunens verksamhetsplan för Norrköpings skolor kännetecknas framgångsrik undervisning av ömsesidig respekt där eleverna möts av inkluderande lärmiljöer och av en undervisning som är välstrukturerad, anpassad och stimulerande i samtliga verksamheter. I skolorna finns forum för kollegialt lärande, där all personal är aktiv och bidrar i det gemensamma arbetet att fortsätta utveckla undervisningens kvalitet för ökad måluppfyllelse.

I en sammanställning av olika källor som alla berör begreppet framstår fem olika delar som tillsammans bildar en helhet i undervisningen. Den här artikeln är en sammanfattning av texten ”Strategier för framgångsrik undervisning som utvecklingslärarna vid kommunens FoU-avdelning har sammanställt. De olika delarna för framgångsrik undervisning är Ledarskap för lärande, Formativt arbetssätt, Lärandemål, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Analys och reflektion av undervisning och resultat.

Vad innebär det att ha ett Ledarskap för lärandet?

Skolinspektionen menar att utbildning ska utformas så att eleverna har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I detta ingår att alla som arbetar i skolan har ett gemensamt förhållningssätt och att det finns en medvetenhet om hur trygghet och studiero påverkar lärande i undervisningen. Lärarens pedagogiska ledarskap i klassrummet är en viktig faktor eftersom det finns en tydlig koppling mellan stimulerande undervisning och studiero.

En vidare definition av ledarskap från lärandet är att läraren har en trygg och positiv inställning till lärande. Läraren kan leda och organisera arbetet i elevgruppen och har både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Genom tydligt ledarskap och goda relationer skapar läraren ett tillåtande arbetsinriktat klimat som leder till meningsfullt lärande där eleverna trivs, är trygga och gör framsteg. Lärmiljön organiseras med medveten placering, möbleringar och struktur. Varierade arbetsformer och ett utforskande förhållningssätt fångar elevernas intresse vilket bidrar till fokus på aktiviteter vilket förebygger svårhanterliga beteendemönster.

Att arbeta med formativa arbetssätt och tydliga lärandemål

Dylan Wiliam menar att undervisningen förmodligen blir bättre, eller bättre grundad när belägg för elevens prestation lockas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater. Han menar vidare att innan vi kan ta reda på vad våra elever lär sig, innan vi kan ge feedback, innan vi kan engagera våra elever som läranderesurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande måste vi veta vart vi är på väg.

När tydliga lärandemål beskriver vad eleven förväntas lära sig, vad eleven förväntas kunna, förstå och hur eleven ska kunna använda sina kunskaper ökar elevernas lärande. Formativt arbetssätt handlar också om att ha en helhetssyn på undervisning. Det formativa arbetssättet stimulerar elevers tänkande och stärker deras förmåga till självreglering och ansvarstagande i sitt eget lärande. Genom att arbeta med respons och få syn på vad eleverna lär sig får läraren underlag för att kontinuerligt variera och anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Med hjälp av sambedömning tillsammans med kollegor ökar också likvärdigheten av undervisningen.

Förslag på litteratur

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, ett verktyg för att synliggöra den språkliga dimensionen

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ger utrymme för eleverna att interagera genom att tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur språkliga drag och ordförråd. Undervisningen utgår från elevernas förkunskaper, språkliga bakgrund och betonar tankemässigt krävande uppgifter samt innehåller hög elevaktivitet och elevinflytande. Eleverna möts av att de språkliga målen är explicit formulerade och att undervisningen kännetecknas av ett arbete med kontextrikedom, interaktion och språklig stöttning.

I ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt utvecklar eleverna sin muntliga förmåga att delta i olika kommunikationsmönster. Eleverna får också möjlighet att aktivt undersöka, bearbeta och använda begrepp i olika kontexter samt möta och konstruera olika typer av texter. De kan också nyttja alla sina språk som resurser vilket ger möjlighet till transspråkande. Ett verktyg att använda i undervisningen kan vara genrepedagogik som syftar till att eleverna ska bli medvetna om olika språkmönster samt få kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang.

Stärk undervisningen genom analys och reflektion

Genom att strukturerat och återkommande analysera på struktur-, process- och resultatnivå leder det till att undervisningens kvalitet stärks och måluppfyllelsen ökar. Strukturnivån handlar om skolans förutsättningar, dess möjligheter omen även i vissa fall begränsningar. Alltså det som berör skolans organisation, som tjänstefördelning, lokaler, schema, läromedel. Analyser på processnivå berör skolans förhållningssätt till den egna verksamheten, hur utvecklingen och lärandet går till. Exempel kan vara arbetssätt, planeringar, skolkulturer, det kollegiala lärandet. På resultatnivå görs analyser av resultatet av verksamheten, alltså elevernas utveckling och lärande. Det kan då handla om elevernas kunskapsresultat, måluppfyllelse, kartläggningar, meritvärde och så vidare.

Analyserna bör grunda sig i ett varierat och brett underlag. Att lärare kontinuerligt reflekterar och kritiskt granskar sin undervisning, både individuellt och tillsammans med andra och med hjälp av analysen och genom samtal med kollegor kan lärare förbättra och utveckla lärare sin egen undervisning. I ett analysarbete kan lärare bidra till ett kollegialt lärande och tillsammans eftersöka, diskutera och genomföra beprövade undervisningsmetoder. Genom att tillsammans visualisera och sätta upp målbilder kan lärare utveckla och förändra sin undervisning vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse för eleverna.

Det finns som sagt flera definitioner av vad som är framgångsrik undervisning. I den här artikeln har några olika områden sammanställts och definierats för att skapa en bild av att framgångsrik undervisning kännetecknas av en helhet, att det inte definieras av enstaka moment eller arbetssätt. Det kollegiala lärandet framhålls som en viktig del samt att den undervisning som eleverna möter är välstrukturerad, välplanerad och anpassad.

Faktaruta/Tipsruta

Innehållet artikeln kan exempelvis användas till:

  • Egen reflektion
  • Kollegiala samtal i till exempel arbetslag, ämneslag eller nätverk
  • Stöd i att avgränsa/välja ur fokusområden som behandlar framgångsrik undervisning
  • Underlag för kollegahandledning och auskultation.

Inforuta

Artikeln är skriven av Caisa Skoglund, utvecklingslärare vid FoU-avdelningen i Norrköpings kommun.

Kontakt
Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping

Relaterat