Totalförsvar och höjd beredskap

Finansieringen av kommunens arbete med civilt försvar regleras genom en överenskommelse mellan staten (MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och kommunerna (Sveriges kommuner och regioner, SKR).

Kommunens prioriterade uppgifter under 2023 är:

Kompetenshöjning gällande totalförsvar där kommunens uppgift är att nyckelpersoner ska genom utbildning ha givits kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar. Med nyckelpersoner avses minst kommunstyrelsen och kommunledningen.

Grundläggande förberedelser i frågor av betydelse för totalförsvaret och Sveriges säkerhet där kommunens uppgift är att vidta nödvändiga förberedelser för att i arbetet med beredskapsförberedelser, enligt 3 kap. 1-5§ LEH på ett säkert sätt kunna hantera frågor som är av vikt för Sveriges säkerhet.

Krigsorganisation och dess bemanning där kommunens uppgift är att under 2023 fortsätta arbetet med krigsorganisationen och dess bemanning (krigsplacering av personal).

Läs mer om ”Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar"

Vad innebär civilt försvar?

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Det är hotbilden som skapar den fundamentala skillnaden mellan civilt försvar och krisberedskapen. Kriget och krigshot, som det civila försvaret ska stå emot, karaktäriseras av antagonistiska hot från en resursstark aktör med potential att orsaka omfattande förstörelse.

Centrala aktiviteter i det civila försvaret är, som nämnts ovan, att värna och skydda civilbefolkningen från de direkta fysiska konsekvenserna av ett pågående krig, det vill säga det fysiska skyddet och räddningsinsatserna

Vilka är målen för det civila försvaret?

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

• värna civilbefolkningen,
• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• upprätthålla en nödvändig försörjning,
• bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
• upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
• bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
• med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Varför ska planeringen för civilt försvar återupptas?

Enligt regeringens proposition Totalförsvaret 2021-2025 har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har över tid försämrats. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i Sveriges närområde. Totalförsvarets (militärt och civilt försvar) förmåga behöver därför fortsätta stärkas.

Vilken lag reglerar kommunens skyldighet gällande civilt försvar?

Kommunernas ansvar regleras i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH. Lagen syftar till att kommuner och regioner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred, och därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Vem gör vad?

Civilt försvar är en angelägenhet för hela samhället, men vissa aktörer har särskilda uppgifter.

Myndigheter

Alla myndigheter ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet, och de ska planera för att kunna fortsätta verksamheten så långt det är möjligt även under höjd beredskap. I sin planering för totalförsvaret ska de samverka med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsidkare och andra relevanta sammanslutningar. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive område vid höjd beredskap, och benämns bevakningsansvariga myndigheter.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten ska även företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser. MSB ska också se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet, till exempel skyddsrum och VMA (hesa Fredrik).

Civilområden

Sedan 2022 är landets 21 länsstyrelser indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå. Länsstyrelsen Östergötland är civilområdesansvarig i sydöstra civilområdet (CIVO ÖS).

Länsstyrelsen

I varje län finns en länsstyrelse med ansvar för statlig förvaltning inom länet. Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvarsmyndighet inom respektive län och ska vid höjd beredskap verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att bland annat samordna de civila försvarsåtgärderna och se till att verksamheterna bedrivs i samma riktning.

Kommunen

Varje kommun ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Kommuner har ett geografiskt områdesansvar, och vid höjd beredskap ska kommunstyrelsen verka för ledning och samordning av det civila försvaret inom respektive kommun. Vid höjd beredskap eller om ransoneringslagen träder i kraft ska kommuner vidta de åtgärder som behövs för försörjning med nödvändiga varor, medverka vid allmän prisreglering och ransonering, samt medverka vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning.

Kommuner är skyldiga att skapa förutsättningar för ett godtagbart skydd mot olyckor, vilket görs genom både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser. För att skydda och rädda befolkningen samt civil egendom från krigets verkningar ansvarar kommunens räddningstjänst för upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden samt indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.

Det är i stort sett samma åtgärder som behövs inom både krisberedskapen och det civila försvaret för att skydda befolkningen och samhällsviktiga funktioner, och krisberedskapen är enligt den försvarspolitiska inriktningspropositionen en grundläggande förutsättning för arbetet med civilt försvar.

Vad är skillnaden på civilt försvar och civilförsvar?

Civilt försvar och civilförsvar är inte samma sak. Civilförsvar är verksamhet som ska minska den väpnade konfliktens effekter på civila samt tillgodose nödvändiga förutsättningar för civilbefolkningens överlevnad. Till civilförsvarets uppgifter räknas till exempel varning, utrymning, räddning och sjukvård, förläggning och bespisning av nödställda, tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum.

Vilka frågor är prioriterade i arbetet med civilt försvar?

Fokusområden för att öka förmågan inom totalförsvaret:

• Beredskapsplaner och krigsorganisation
• Ledning och samverkan
• Försörjningsberedskap
• Ge och ta emot stöd
• Försvarsvilja
• Starkt informations- och cybersäkerhet

Läs mer om handlingsplanen ”Handlingskraft” för att främja och utveckla planeringen för totalförsvaret

Varje kommun ska ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap. Av planerna skall också framgå krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen eller regionen skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.

Under 2023 fortsätter arbetet med framtagande av planer för höjd beredskap och framtagande av kommunens krigsorganisation. Ambitionen är sedan att de nyckelfunktioner som identifieras i kommunens krigsorganisation skall krigsplaceras. Arbetsgruppen består av representanter från kommunens kontor och kommunala bolag. Arbetet leds och samordnas av kommunens säkerhetsavdelning.

Totalförsvar

• Sveriges totalförsvar berör hela samhället.
• Totalförsvar är en verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
• Totalförsvaret ska genom god planering, samverkan och samordning skapa maximal försvarseffekt.
• Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan är indelat i militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar) som bedrivs av bland annat statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilliga försvarsorganisationer.

För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är ett samlingsnamn för beredskapsnivåerna "skärpt beredskap" och "högsta beredskap". Om Sverige är i krig råder högsta beredskap och då är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas.

I Sverige har varje svensk medborgare mellan 16-70 år totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikten gäller också för icke svenska medborgare bosatta i Sverige. Detta regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Plikten att tjänstgöra inom totalförsvaret finns för att säkerställa att det finns personer som kan bidra till försvaret av Sverige och samhällets funktionalitet.

Totalförsvarsplikten omfattar tre olika plikter:

• Värnplikt Värnplikt är militär tjänstgöring som sker inom Försvarsmakten. Värnplikt omfattar mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Under grundutbildningsomgång 2023/2024 har över 7000 personer skrivits in till grundutbildning med värnplikt. Volymerna kommer att öka under kommande år för att möta Försvarsmaktens behov.

• Civilplikt Civilplikten är i grunden en civil motsvarighet till värnplikt för civila verksamheter som behövs i krig. Civilplikt omfattar mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Det kan vara inom områden så som räddningstjänst, polisverksamhet, hälso- och sjukvård samt underhåll och reparationer av järnväg och vägar. Civilplikten har varit vilande i Sverige sedan 2010, men från och med 19 januari 2024 återaktiveras delar av civilplikten. Inledningsvis kommer det gälla för personer som redan har relevant utbildning inom områdena räddningstjänst och elförsörjning.

• Allmän tjänsteplikt Den allmänna tjänsteplikten kan endast aktiveras under höjd beredskap om det behövs för att verksamhet som är särskilt viktig för totalförsvaret ska kunna upprätthållas (till skillnad mot värnplikten och civilplikten som även gäller under fredstid). Allmän tjänsteplikt innebär att den som är totalförsvarspliktig antingen;

• Kvarstår i sin anställning eller fullgör ett uppdrag,
• Tjänstgör enligt avtal genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller
• Får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret

För att säkerställa att krigsorganisationen kan bemannas kan kommunen krigsplacera personal. Om personen redan är krigsplacerad hos annan aktör, till exempel Försvarsmakten, måste kommunen tillsammans med Försvarsmakten komma fram till var personen gör störst nytta för totalförsvaret. Man kan alltså inte vara krigsplacerad i två organisationer samtidigt.

Idag har cirka 75 personer redan en krigsplacering i annan organisation, vilket motsvarar färre än 1% av kommunens anställda.

Vissa statliga myndigheter har valt att krigsplacera all personal, medans andra endast krigsplacerat viktiga nyckelpersoner. Vad som kommer gälla för Norrköpings kommun vet vi först när planeringen för krigsorganisationen utvecklas.

Krigsplacering i kommunen innebär:

• Krigsplacering görs med stöd av den allmänna tjänsteplikten samt anställningsavtalet.
• Man kan som anställd inte vägra en krigsplacering
• Arbetsgivaren har rätt att besluta om krigsplacering.
• Om en arbetstagare som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet säger upp sin anställning under fredstid, så upphör krigsplaceringen.
• Arbetstagare som omfattas av den allmänna tjänsteplikten kan inte säga upp sig från sin anställning vid höjd beredskap.

Det är viktigt att poängtera att krigsplacering är endast en planeringsåtgärd för kommunen som säkerställer att rätt personal finns på rätt plats i totalförsvaret. Norrköpings kommun kommer börja krigsplacera personal under 2024.

Sammanlagt finns det 18 frivilliga försvarsorganisationer, som alla gör en viktig insats för samhället. När en kris eller något allvarligt händer är det mycket som kan sluta fungera i samhället. Frivilliga försvarsorganisationer kan då hjälpa till med att få samhället att fungera.

Du kan göra skillnad

Som medlem i en frivillig försvarsorganisation kan du bidra, både till att
samhället fortsätter att fungera under kriser och krig och till att dina medmänniskor får stöd och hjälp. Ta kontakt med någon av de frivilliga
försvarsorganisationerna.

Frivilliga försvarsorganisationer (msb.se)