Totalförsvar och höjd beredskap

På grund av det försämrade omvärldsläget och den ökade osäkerheten i närområdet beslutade Regeringen den 15 december 2015 att Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Detta innebar bland annat att myndigheter som har ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap (bevakningsansvariga myndigheter) ska ha en krigsorganisation och att de ska krigsplacera den personal som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas under höjd beredskap.

Civilt försvar

Vad innebär civilt försvar?

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Det är hotbilden som skapar den fundamentala skillnaden mellan civilt försvar och krisberedskapen. Kriget och krigshot, som det civila försvaret ska stå emot, karaktäriseras av antagonistiska hot från en resursstark aktör med potential att orsaka omfattande förstörelse.

Centrala aktiviteter i det civila försvaret är, som nämnts ovan, att värna och skydda civilbefolkningen från de direkta fysiska konsekvenserna av ett pågående krig, dvs. det fysiska skyddet och räddningsinsatserna

Vilka är målen för det civila försvaret?

  • Värna civilbefolkningen
  • Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Varför ska planeringen för civilt försvar återupptas?

Enligt den försvarspolitiska inriktningspropositionen, Sveriges försvar 2016-2020, har den säkerhetspolitiska situationen försämrats. Väpnat våld är åter ett verktyg som stater och andra aktörer i vårt närområde kan komma att använda för att nå sina mål. Det ställer krav på Sveriges försvarsförmåga, en förmåga som ska stärkas. Planeringen för det civila försvaret ska enligt propositionen återupptas.


Vilken lag reglerar kommunens skyldighet gällande civilt försvar?

Kommunernas ansvar regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH.
Lagen syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred, och därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Vem gör vad?

Civilt försvar är en angelägenhet för hela samhället, men vissa aktörer har särskilda uppgifter.

Myndigheter

Alla myndigheter ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet, och de ska planera för att kunna fortsätta verksamheten så långt det är möjligt även under höjd beredskap. I sin planering för totalförsvaret ska de samverka med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsidkare och andra relevanta sammanslutningar.
Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive område vid höjd beredskap, och benämns bevakningsansvariga myndigheter.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten ska även företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser. MSB ska också se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet, t.ex. skyddsrum och VMA (hesa Fredrik)

Länsstyrelsen

I varje län finns en länsstyrelse med ansvar för statlig förvaltning inom länet. Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvarsmyndighet inom respektive län och ska vid höjd beredskap verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att bland annat samordna de civila försvarsåtgärderna och se till att verksamheterna bedrivs i samma riktning.

Kommunen

Varje kommun ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap.
Kommuner har ett geografiskt områdesansvar, och vid höjd beredskap ska kommunstyrelsen verka för ledning och samordning av det civila försvaret inom respektive kommun.
Vid höjd beredskap eller om ransoneringslagen träder i kraft ska kommuner vidta de åtgärder som behövs för försörjning med nödvändiga varor, medverka vid allmän prisreglering och ransonering, samt medverka vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning.

Kommuner är skyldiga att skapa förutsättningar för ett godtagbart skydd mot olyckor, vilket görs genom både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser. För att skydda och rädda befolkningen samt civil egendom från krigets verkningar ansvarar kommunens räddningstjänst för upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden samt indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.

Det är i stort sett samma åtgärder som behövs inom både krisberedskapen och det civila försvaret för att skydda befolkningen och samhällsviktiga funktioner, och krisberedskapen är enligt den försvarspolitiska inriktningspropositionen en grundläggande förutsättning för arbetet med civilt försvar.

Vad är skillnaden på civilt försvar och civilförsvar?

Civilt försvar och civilförsvar är inte samma sak. Civilförsvar är verksamhet som ska minska den väpnade konfliktens effekter på civila samt tillgodose nödvändiga förutsättningar för civilbefolkningens överlevnad. Till civilförsvarets uppgifter räknas till exempel varning, utrymning, räddning och sjukvård, förläggning och bespisning av nödställda, tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum.

Vilka frågor är prioriterade i arbetet med civilt försvar?

Enligt Försvarsmaktens och MSBs rapport Gemensamma grunder (grundsyn) behöver statliga myndigheter, kommuner, landsting och företag:

  • Öka sin förmåga att möta olika former av öppna och dolda påtryckningar som kan utövas med olika medel såsom politiska, psykologiska, ekonomiska och militära.
  • Öka sin förmåga att identifiera och möta underrättelseverksamhet, cyberattacker och informationsoperationer.
  • Öka sin förmåga att motstå ett väpnat angrepp mot Sverige från en kvalificerad motståndare.

För kommunerna är det viktigt att komma igång med utbildning och övning för höjd beredskap, ökad robusthet i samhällsviktig verksamhet genom exempelvis kontinuitetsplanering, samt att stärka säkerhetsskyddet.

Läs mer om säkerhetsskydd på Säkerhetspolisens webbsida

Krigsorganisation

Vägledning gällande krigsorganisation och krigsplacering finns framtagen, riktad till statliga myndigheter men ej till kommunerna. Kommunerna kan i väntan på vägledning påbörja visst arbete, exempelvis identifiering av viktiga nyckelpersoner i de kommunala verksamheterna.

Det är även viktigt att påbörja kartläggning viktiga resurser som behövs för att verksamheten ska kunna upprätthålla de nödvändiga funktioner som krävs för att samhället ska kunna fungera under stora påfrestningar och ytterst krig.

Varje kommun ska ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Detta regleras i lag (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap. Av planerna skall också framgå krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen eller landstinget skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.

Krigsplacering

Vid höjd beredskap ska Norrköpings kommun fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgång på personal och förhållanden i övrigt. Personal som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras vid Norrköpings kommun.

Mer information om krigsplacering finner du hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Frågor och svar krigsplacering

Krigsplacering av personal inom Norrköpings kommuns verksamheter och bolag beräknas påbörjas under år 2019.

Skyddsrum

Var finns mitt närmsta skyddsrum?

På skyddsrumskartan kan du se var ditt närmaste skyddsrum finns.

Vem ansvarar för skyddsrummen?

Allt ansvar rörande skyddsrum ligger på staten enligt lag(2006:545) om skyddsrum. Tidigare låg ansvaret på kommunerna.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som enligt lag (2005:545) är utsedd att ansvara för frågorna rörande skyddsrum.MSB beslutar om byggande eller avvecklande av skyddsrum, samt ansvarar för tillsyn och registerhållning.

Kommunen skall på begäran av MSB lämna upplysningar om planer för byggverksamhet i kommunen och om andra förhållanden av betydelse för myndighetens beslut i frågor om byggande av skyddsrum.

Fastighetsägaren ansvarar för att att skyddsrummet hålls i gott skick, och att det kan återställas vid inom 48 timmar vid höjd beredskap.

MSB utreder för närvarande om delar av ansvaret ska gå tillbaka till kommunerna för att möjliggöra en nyproduktion av skyddsrum.

Förvarningssystem

För att skyddsrummen ska fylla sin funktion krävs att man har ett fungerande förvarnings- och alarmeringssystem. Alarmeringssystemet finns kvar idag och möjligheten finns att ge signalen ”Flyglarm”. Däremot saknas förvarningssystemet, det vill säga en organisation som kan identifiera fientligt flyg, bedöma risken för flygbombning samt att fatta beslut om och när signalen ”Flyglarm” ska ges.

Viktigt meddelande till allmänheten – VMA

Varningssystemet VMA innefattar information i radio och TV, samt i vissa fall utomhusvarningssystemet "Hesa Fredrik".

Du kan få VMA i flera olika kanaler

  • Via radio och TV
  • Från Krisinformation.se via webb, app och i sociala medier
  • Som notis i Sveriges Radios app SR Play

I vissa fall används även:

  • Varning genom ett talmeddelande till fast telefoni inom det drabbade området.
  • Via sms till din mobil om den är registrerad i det drabbade området, eller om den används i närheten.

Nås du av ett VMA, så följ de uppmaningar som ges. Följ också händelsen i P4 eller på Krisinformation.se. Ring 113 13 (SOS Alarms informationsnummer) om du har frågor eller vill veta mer.

Utomhusvarning med tyfoner

För det mesta förmedlas VMA via radio och TV, men vid riktigt allvarliga händelser används även utomhusvarningssystemet för viktigt meddelande, även kallad Hesa Fredrik. Det är utomhussignalerna som testas var tredje månad.
Utomhusvarningssignalen ljuder ihållande i sju sekunder med fjorton sekunders tystnad under minst två minuter.

Hör du en sådan utomhusvarningssignal ska du:

  • Gå inomhus
  • Stänga fönster, dörrar och ventilation
  • Lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information om vad du ska göra. Sveriges Radio är beredskapskanal med uppdrag att förmedla information från myndigheter under samhällsstörningar och kriser.

Du kan också följa Krisinformation.se via webb, app eller i sociala medier eller SVT för mer information. Utomhussignalen ska alltid följas av ett meddelande i ovan nämnda kanaler.

Utomhusvarningssystemet kan också användas för beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle råka i krig.

Information om VMA finner du på på www.krisinformation.se
Information om VMA hos Sveriges Radio

Kontakt
Fredrik Nestor
Samordnare civilt försvar