Kemikalier i hushållet

Vi omges ständigt av kemikalier. Både dem vi själva väljer att använda och dem vi ofrivilligt utsätts för. Det kan vara tvättmedel, kosmetika, parfymer, diskmedel, rengöringsmedel, läkemedel, färger, bilvårdsprodukter, bekämpningsmedel och liknande. Kemikalier kan också läcka ut från textilier, skor, leksaker, byggmaterial, impregnerat virke, elektronik och plaster.

Vi påverkas mer eller mindre av de ämnen som vi kommer i kontakt med. En del är till nytta för oss, medan andra kan vara skadliga både för oss själva och för miljön.

Vad ska man välja?

Det är ofta svårt att veta vad som är ett bra eller dåligt produktval om man vill ta hänsyn till miljön.

Här får du några tips om hur du kan bli en medveten konsument.

  • Fråga efter och välj miljöanpassade produkter - köp miljömärkt
  • Var försiktig när du använder kemiska produkter.
  • Förvara kemiska produkter på ett säkert sätt.
  • Lämna in farligt avfall till returpunkten.
  • Minska din användning av kemikalier (rengöringsmedel, hygienprodukter och liknande)
  • Fråga om produkten är fri från farliga ämnen innan du köper den.
  • Undvik varor som doftar kemiskt ("nya" kläder, väskor, skor, doftblock, osv.)
  • Tvätta alltid kläder innan du använder dem första gången.
  • Värm inte upp och häll inte heller varm mat i plast som inte är märkt att det klarar det.
  • Laga mat från råvaror och undvik hel- eller halvfabrikat.

På Kemikalieinspektionens webbplats kan du som konsument få mer råd och tips. Här finns också PRIO-prioriteringsguiden, där du kan läsa mer om olika ämnens egenskaper.

PRIO-prioriteringsguiden på Kemikalieinspektionen

Konsumentverket har information om olika miljömärkningar och tester av olika produkters funktion och säkerhet (till exempel rengöringsmedel och hårschampo).

Egenkontroll

Den du handlar av ska kontrollera sin egen verksamhet. Det innebär kontroll av att förbjudna ämnen inte ingår i produkterna och att de följer de bestämmelser som finns om märkning. Handlaren ska också skaffa sig den kunskap, anpassad till verksamheten som krävs för att skydda människors hälsa och miljön.

Försiktighet

Försiktighetsprincipen är ett begrepp i miljöbalken. Det betyder i korthet att man i första hand ska välja den minst skadliga produkt man kan, för att få önskad effekt (§4 i 2 kapitlet i miljöbalken).

Miljöbalken gäller för alla som ska göra en åtgärd eller som har en verksamhet som kan påverka miljön eller människor i omgivningen.

Vem kontrollerar verksamhetsutövaren?

Läkemedelsverket kontrollerar tillverkare och importörer av kosmetiska och hygieniska produkter. De för bland annat ett register över alla produkter som säljs eller används yrkesmässigt på den svenska marknaden. Tillverkaren eller importören själv har alltid det yttersta ansvaret för att produkten inte skadar den som använder dem.

Kemikalieinspektionen ansvarar för kontrollen av kemiska ämnen och produkter hos tillverkare och importörer.

Kommunen har främst tillsyn över hanteringen i detaljhandeln och i lokaler för hygienisk behandling.

Behandlat virke

Vi använder olika medel för att impregnera virke och konstruktioner så de ska hålla länge och klara angrepp från skadeinsekter och svampar.

Impregnerat virke är farligt avfall

Virke som är impregnerat av arsenik, krom, koppar eller kreosot är farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan frigörs till luft och mark.

När du som privatperson ska kassera trä ska du lämna in det till en returpunkt. Det som är behandlat med arsenik, krom, koppar eller kreosot lämnas som farligt avfall. Även företagare får mot en avgift, lämna in mindre mängder impregnerat virke.

Kom ihåg att det är förbjudet att elda avfall.

Läs mer om Eldning utomhus

Hitta alternativ

För att skydda din egen och framförallt barnens hälsa är det viktigt att hitta alternativ till impregnerat virke.

Välj en konstruktion eller ett läge som gör att träet inte blir utsatt för onödig fukt. Har träet inte kontakt med marken går det ofta bra att använda obehandlat virke som du sedan målar eller oljar in. Skydda ändträet och använd andra material där bygget får kontakt med marken. Välj virkessorter som har hög naturlig motståndskraft mot röta. Kärnvirke, ek och lärkträ har en längre hållbarhet än många andra träslag.

Fråga efter alternativ till impregnerat virke när du handlar.

Värmebehandling av trä är en metod som ibland används för att öka hållbarheten.

Mer information finns i faktabladet "Giftfritt i trädgården - Bygg utan impregnerat trä" och i broschyren "Bygga & måla klokt - Kemikalieråd till den händige" som tagits fram av Kemikalieinspektionen.

Impregneringar med särskilda begränsningar

Trä som behandlats med kreosot får inte användas inuti byggnader, i leksaker, på lekplatser eller i trädgårdsmöbler. Inte heller där det finns risk för att träet kommer i kontakt med huden (på bänkar, i trappor, stödmurar och andra konstruktioner). Det får inte heller användas till behållare som används för odling.

Kreosotbehandlat trä är svart eller brunt och har en stark och karaktäristisk lukt som av tjära. Trä behandlat med kreosot "svettas " ofta, särskilt när det är soligt och varmt.

Arsenikbehandlat trä får säljas endast för viss yrkesmässig och industriell användning.

Trä som behandlats med krom får bara användas för speciella ändamål där det ställs höga krav på hållbarhet.

Trä som nyligen tryckimpregnerats med arsenik och krom är svagt gulgröna medan kopparbaserade träskyddsmedel ger träet en tydlig grön färg. Färgen bleknar med tiden.

Kontakt