Samtycke och tillstånd

När en god man eller förvaltare vidtar vissa större åtgärder för sin huvudmans räkning krävs samtycke från överförmyndarnämnden.

Kort om samtycke och tillstånd

När en god man eller förvaltare vidtar vissa större åtgärder för sin huvudmans räkning krävs samtycke från överförmyndarnämnden. Om en person som har god man och själv klarar att genomföra insatsen ska inte den gode mannen vara involverad och begära samtycke.

Överförmyndarnämndens samtycke

Samtycke krävs framförallt vid följande åtgärder:

  • Uttag av överförmyndarspärrade medel.
  • Placering av huvudmannens medel i aktier, andra värdepapper, kapital- och pensionsförsäkring och andra placeringsformer. Observera att vissa placeringsformer är undantagna från detta krav.
  • Utlåning av huvudmannens medel.
  • Köp, byte, försäljning, pantsättning och inteckning av fast egendom eller tomträtt.
  • Köp, byte, försäljning och pantsättning av bostadsrätt.
  • Arvskifte, bodelning och ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.
  • Upptagande av lån för huvudmannens räkning, ställande av huvudmannens egendom som säkerhet för lån med mera.

Huvudmannens samtycke

Som god man (inte som förvaltare) är man skyldig att ha huvudmannens samtycke till de åtgärder man företar för hans eller hennes räkning. Detta gäller inte "om huvudmannens tillstånd är sådant att samtycke inte kan inhämtas" eller då det gäller "rättshandlingar som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen". Med det senare avses till exempel betalning av hyra och telefonräkning och dylikt.

För att avgöra om huvudmannens tillstånd utesluter samtycke kan ett läkarintyg krävas. Om en god man inte skulle ha huvudmannens samtycke när det krävs kan det som den gode mannen har gjort komma att betraktas som ogiltigt och den gode mannen kan även bli skadeståndsskyldig. Detta innebär att huvudmannen som regel ska underteckna blanketten om samtycke som lämnas till överförmyndaren.

En bodelning mellan sambor är frivillig. Den sambo som vill ha en bodelning måste därför begära det. En sambo kan dock inte vänta hur länge som helst med att begära bodelning efter att samboförhållandet har upphört. När ett samboförhållande upphör måste samborna fördela tillgångarna mellan sig på något sätt. Samborna kan antingen göra en formell bodelning eller dela upp ”samboegendomen” mellan sig på något annat sätt.

Sambor måste begära bodelning

Det finns som sagt inget krav på att sambor måste göra en formell bodelning. Den sambo som vill att paret ska genomföra en bodelning måste alltså begära det. Om du fått i uppdrag att som god man bevaka huvudmannens rätt vid en bodelning, är det alltså mycket viktigt att du – om det är i huvudmannens intresse – begär bodelning och att du gör det inom rätt tid.

För att det inte ska uppstå några tveksamheter om begäran om bodelning verkligen framställts, är det viktigt att begäran görs skriftligt och att du försäkrar dig om att mottagaren verkligen fått del av begäran. Detta kan du säkerställa genom att till exempel överlämna begäran personligen till mottagaren (om det är möjligt) och be vederbörande att skriftligen bekräfta mottagandet eller genom att anlita ett delgivningsföretag. Det går också bra att skicka begäran med ett rekommenderat brev. Då blir det enklare att bevisa att en begäran om bodelning verkligen har framställts.

Om mottagaren skulle förneka att han/hon har tagit emot någon begäran om bodelning, är det nämligen upp till dig som god man att bevisa att begäran om bodelning kommit fram till mottagaren.

Sambor som är överens kan dela upp samboegendomen som de vill, till exempel att var och en behåller det han eller hon har köpt. Då sambor fördelar samboegendomen mellan sig efter egen överenskommelse gäller den överenskommelsen. Detta innebär att en sambo inte kan kräva att en formell bodelning ska göras om samborna redan har gjort upp om vem som ska ha vad.

Begäran om bodelning (som självfallet ska dateras) kan utformas ungefär så här:
”I egenskap av god man för NN, pers.nr xxxxxx-xxxx, begär jag att bodelning enligt sambolagen ska genomföras mellan Er och NN.”

Skyldighet för sambo att medverka vid bodelning

Om en sambo begär att paret ska bodela måste den andre sambon gå med på detta. (Detta gäller dock som sagt endast om paret inte redan har delat upp all egendom mellan sig.) Den andre sambon får inte vägra att bodela eller försvåra bodelningen på något sätt.

Bodelningen omfattar endast bostad och bohag som skaffats för gemensam användning. Därför är det vanligast att det är den av samborna som totalt äger minst gemensamt bohag eller som inte är ägare till den gemensamma bostaden, som brukar kräva att en bodelning genomförs.

Bodelningsförrättare

Om samborna inte kan enas om en bodelning, kan någon av samborna vända sig till tingsrätten och begära att tingsrätten utser en bodelningsförrättare. Om boet efter den ena sambons död ställs under förvaltning av en boutredningsman, fungerar boutredningsmannen även som bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren ska vid behov se till att en bouppteckning förrättas.

Varje sambo ska uppge sina tillgångar och skulder. Om en sambo vägrar att lämna uppgifter till bouppteckningen, kan domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite. Bodelningsförrättaren har rätt till arvode för sitt arbete. Arvodet ska som huvudregel betalas av samborna med hälften var. Den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat ska i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt skickas till båda samborna.

Klander av bodelningen

En sambo som är missnöjd med bodelningen får klandra (överklaga) den genom att inom fyra veckor väcka talan vid domstol mot den andra sambon vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Klandras inte bodelningen inom denna tid, har sambon förlorat sin rätt att få bodelningen prövad av domstol.

Tidsfrist för begäran om bodelning

Den sambo som vill att samborna ska genomföra en bodelning måste begära detta inom ett år efter det att samboförhållandet upphörde. När ett samboförhållande upphör är oftast enkelt att fastställa, till exempel när samborna flyttar isär eller när någon av dem avlidit. Ibland kan det dock vara svårare att avgöra när ett samboförhållande har upphört, till exempel när förhållandet har upphört men samborna fortfarande bor tillsammans.

Genom den bestämda tidsfristen på ett år förhindras en sambo från att långt i efterhand kunna kräva att en bodelning ska genomföras. Separationen slutregleras så snart som möjligt. Om en sambo väntar för länge upphör alltså hans eller hennes rätt att kräva bodelning.

Exempel:
Lotta och Torsten blev sambor i juni 2011 då de flyttade till en gemensam lägenhet. I januari 2012 separerar paret och Lotta flyttar till en egen lägenhet. Samborna har på sig till januari 2013 att begära bodelning. Begär någon av dem bodelning i mars 2013 finns det inget krav på att motparten måste gå med på detta.

Dödsfall

Vid en sambos dödsfall är det bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Den avlidnes arvingar kan alltså inte begära en bodelning. Om ett samboförhållande upphör på grund av att ena sambon avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, måste den efterlevande sambon begära bodelning senast vid bouppteckningen. Bouppteckning ska hållas senast tre månader efter dödsfallet.

Exempel:
Magnus och Emma har varit sambor under flera år. I januari 2012 separerar de och flyttar isär. Magnus och Emma kan begära bodelning fram till januari 2013. Magnus avlider dock i slutet av februari 2012. Detta innebär att Emma bara har på sig fram till och med bouppteckning att begära bodelning. Bouppteckningen ska göras senast i slutet av maj 2012.

Rätten till bodelning går förlorad

Om inte en sambo framställer sitt krav på bodelning inom ettårsfristen förlorar sambon sin rätt att kräva bodelning. Som god man måste man alltså snabbt bilda sig en uppfattning om när begäran om bodelning senast måste ske.

Exempel:
Rune flyttade hem till Gullan 2007. I mars 2013 flyttar han ut. Rune dröjer fram till den 29 november 2014 med att begära att parterna ska göra en bodelning enligt sambolagen. Anledningen till att det dröjde så länge är att han arbetat så mycket att han inte hunnit tänka på den ekonomiska slutregleringen av förhållandet mellan parterna. Rune dröjde alltså mer än ett och ett halvt år med att begära bodelning. Genom att dröja så länge med sin begäran har Rune förlorat sin rätt att kräva bodelning. Hans förklaring till dröjsmålet – att han arbetade så mycket – är inget tillräckligt skäl.

Om din huvudman är dödsbodelägare i ett dödsbo måste du tänka på att detta kräver särskild handläggning och samtycke av överförmyndarnämnden. Nedan finner du en anvisning och checklista över vad du ska tänka på vid bouppteckning och arvskifte.

Anvisning

  • Observera! Om Du som ställföreträdare är delägare i samma dödsbo som din huvudman eller ett omyndigt barn som du är förmyndare för kan Du inte företräda huvudmannen/den omyndiga. Överförmyndarnämnden måste i sådana fall tillsätta en god man enligt 11 kap 2 § föräldrabalken som företräder huvudmannen/den omyndiga i just denna rättssak.
  • Gode mannen/förvaltaren ska bli kallad till bouppteckningen som ska ske senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska därefter sändas till Skatteverket för registrering. Se till att det framgår i bouppteckningen att en god man/förvaltare är förordnad.
  • God man/förvaltare får som huvudregel inte göra arvsavstående för huvudmannens räkning enligt FB 15:6.
  • God man/förvaltare ska endast ta del av och inte godkänna ett testamente. Observera att ett testamente kan innebära att Du som god man/förvaltare måste göra förbehåll för laglott.
    Ska en bostadsrätt eller fastighet säljas krävs överförmyndarnämndens samtycke. Se anvisningar angående köp och försäljning av fastighet eller bostadsrätt.
  • Arvskifte ska ske så snart som möjligt och särskild arvskifteshandling upprättas. Har arvskifte inte skett inom sex månader från det att bouppteckningen upprättades ska en skriftlig redovisning lämnas till överförmyndarnämnden om varför det inte skett.
  • God man/förvaltare ska ta emot förslag till arvskifte, godkänna och överlämna detta till överförmyndarnämnden för slutligt godkännande. Observera att samtliga övriga dödsbodelägare ska ha godkänt arvskiftet innan det sänds till överförmyndarnämnden i original.
  • Så snart skiftet är verkställt genom att den enskilde erhållit arvet på sitt bankkonto (försett med överförmyndarspärr), eller om det gäller en fastighet lagfart beviljats, ska gode mannen/ förvaltaren redovisa detta till överförmyndarnämnden.
  • Då arvet går till en omyndig och överstiger ett basbelopp ska insättning ske på överförmyndarspärrat konto.
  • I de fall make/maka avlider och den överlevande parten är ensam arvtagare krävs inget arvskifte.
  • Om god man är förordnad för endast denna rättshandling ska redovisning till överförmyndarenheten ske genom kontoutdrag eller annat som visar att medlen är överförda till konto i den överlevandes namn. Om god man är förordnad för endast denna rättshandling glöm inte att begära dig entledigad när ditt uppdrag är slutfört. Redogörelse för tidsåtgång samt eventuella utlägg skickas in i samband med begäran om entledigande.

Köp och försäljning av fast egendom eller nyttjanderätt till fast egendom kräver normalt överförmyndarnämndens samtycke. En god man måste alltid ha överförmyndarnämndens samtycke till att för huvudmannens räkning sälja eller köpa bostadsrätt eller fastighet.

För att överförmyndarnämnden ska ge samtycke till köp och försäljning av fastighet ska följande instruktion följas samt nedanstående handlingar insändas till överförmyndarnämnden:

Ansökan om överförmyndarnämndens samtycke ska sändas in i god tid av den gode mannen/förvaltaren eller förmyndarna, finns som blankett eller e-tjänst. En beskrivning av omständigheterna varför fastigheten ska säljas ska fyllas i och även rätt kryssalternativ vad ansökan handlar om. Till denna ska även värderingsintyg från (helst två) mäklare bifogas och beslut om annat permanent boende eller kopia på hyreskontrakt. Om e-tjänst för ansökan används kan handlingarna skannas och sändas elektroniskt till överförmyndarenhetens e-post. Överförmyndarnämnden inhämtar yttrande från huvudmannen (om denne kan höras) och från anhöriga.

Försäljningen ska ske på den öppna marknaden och inkludera annonsering. När köpekontraktet upprättas måste detta vara försett med villkor att överlåtelsen ska godkännas av överförmyndarnämnden. Till kontraktet ska även taxeringsbevis, budlista och gravationsbevis (som visar vilka pantbrev som är uttagna) bifogas. Om säljaren är delägare i ett dödsbo ska även en registrerad kopia av bouppteckning bifogas.

Den gode mannen/förvaltaren/förmyndarna ansvarar för att en bestyrkt kopia av köpekontraktet, med köpares och säljares namnteckningar, kommer överförmyndarenheten tillhanda tillsammans med ovan nämnda taxeringsbevis, budlista och gravationsbevis.

Överförmyndarnämnden fattar därefter ett beslut om samtycke till försäljning och beslutet sänds till den gode mannen/förvaltaren/förmyndarna som ansvarar för att detta kommer mäklaren tillhanda. Beslutet skrivs ut med besvärshänvisning.

Efter genomförd fastighetsförsäljning ska gode mannen/förvaltaren/förmyndarna redovisa köpeskillingen till överförmyndarenheten senast två veckor efter tillträdet. Köpeskillingen ska vara insatt på konto med överförmyndarspärr och kopior av likvidavräkning och insättningskvitto sändas till överförmyndarenheten. Detta gäller inte godmanskap som endast omfattar bevaka rätt vid fastighetsförsäljning.

Som god man är det förbjudet att ge bort huvudmannens egendom. Om huvudmannen själv vill ge bort gåvor är det viktigt att det dokumenteras skriftligt, med huvudmannens undertecknande och att det är styrkt att denne förstår vad saken gäller.

De flesta huvudmän (de som har god man) har inga större tillgångar utan kanske enbart en normal pension och ett sparkonto. I de fall som huvudmannen har större tillgångar eller tillgångar placerade i värdepapper och liknande är det viktigt att veta vilka regler som gäller för kapitalplaceringar.

Överförmyndarnämndens samtycke till placering

Som huvudregel krävs överförmyndarnämndens samtycke när en god man/förvaltare ska placera huvudmannens medel. I vissa fall finns det dock undantag från samtyckeskravet. Dessa undantag är följande:

  • Skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun
  • Skuldförbindelser som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank, svenska Skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen överensstämmer med den som gäller i Sverige
  • Andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen överensstämmer med den som gäller i Sverige.
  • Utlåning av medel mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet (Utlåning av huvudmannens medel anses således som kapitalplacering och kräver i övrigt därför överförmyndarens samtycke).

Ansökan om samtycke

Övriga placeringar än ovan nämnda kräver överförmyndarnämndens samtycke. Skriftlig ansökan ska inges från gode mannen/förvaltaren som beskriver skälet till placeringen, vilket belopp det rör sig om samt en beskrivning av placeringsformen jämte villkor, om dessa förhållanden inte är allmänt kända.

Vad gäller placering genom utlåning av huvudmannens medel gäller ett krav om att detta ska ske till marknadsmässiga villkor. Även i de fall en sådan placering kräver överförmyndarnämndens samtycke krävs därför säkerhet för lånet i form av panträtt i fast egendom. Därtill ska placeringen dokumenteras i skuldebrev som innehåller reglering om amortering och marknadsmässig ränta. Till ansökan om sådan placering ska därför bifogas skuldebrev med lånebelopp och övriga villkor, gravationsbevis, taxeringsbeslut och värderingsintyg för den fastighet som ska stå som säkerhet.

Allmänna råd

Som ställföreträdare (förmyndare/god man/förvaltare) är det viktigt att se över din huvudmans finansiella tillgångar, det vill säga banktillgodohavanden och värdepapper av olika slag. En allmän utgångspunkt är att placeringarna ska vara så säkra som möjligt. En god idé kan vara att sprida tillgångarna mellan flera banker.

Överförmyndarnämnden får inte aktivt rekommendera specifika placeringar

Många hör av sig till överförmyndarenheten med frågor om hur de bör göra med huvudmannens tillgångar. Eftersom överförmyndarnämnden är en tillsynsmyndighet kan vi inte aktivt rekommendera dig som ställföreträdare att vidta några specifika åtgärder, till exempel att sälja en viss aktiepost eller placera pengar i en särskild fond.

Vår uppmaning är att kontakta respektive bank för att få information om olika alternativ. När du får ett åtgärdsförslag från banken, eller om du har egna förslag kan vi meddela om den föreslagna åtgärden kräver ett tillstånd från oss eller inte.

Överföringar mellan spärrade konton

Att flytta pengar från ett spärrat konto till ett annat spärrat konto kräver inte tillstånd. Många banker tror felaktigt att en sådan överföring kräver vårt tillstånd, men så är det alltså inte. Det krävs inte heller tillstånd från oss för att flytta pengar från ett spärrat konto i en bank till ett spärrat konto i en annan bank.

Specialfonder kräver tillstånd

När det gäller köp av andelar i olika fonder är vissa fonder tillståndspliktiga, medan andra fonder kan förvärvas utan vårt tillstånd. Finansinspektionen har en lista på webben över ”specialfonder”. Fonder på denna lista är tillståndspliktiga.

Den statliga insättningsgarantin

Den 1 januari 2011 höjdes den statliga insättningsgarantin från 50.000 euro till 100.000 euro. De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti och syftet är att ge spararna ett ökat skydd. Samtliga konton med insättningsgaranti omfattas av lagförändringen. Insättningsgarantin innebär att staten garanterar ett skydd för kundernas insättningar för det fall banken skulle gå i konkurs.

Vissa åtgärder som en god man/förvaltare vill genomföra för sin huvudmans räkning, kräver överförmyndarnämndens samtycke. Att uppta lån för huvudmannens räkning (det vill säga att skuldsätta huvudmannen) är en sådan åtgärd. Detsamma gäller om ställföreträdaren önskar inteckna och/eller pantsätta huvudmannens fasta egendom (fastighet) eller tomträtt.

Överförmyndarnämndens samtyckesprövning är i dessa fall en extra kontrollåtgärd för att säkerställa att huvudmannens intressen tillgodoses.

Upptagande av lån

Allmänt

Om ställföreträdaren vill skuldsätta huvudmannen måste överförmyndarnämnden först ta ställning till om samtycke till skuldsättning ska lämnas. Alla rättshandlingar som medför att den omyndige/huvudmannen får en skuld omfattas av detta krav på överförmyndarnämndens samtycke.

Ansökan

Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av ställföreträdaren. I ansökan ska ställföreträdaren lämna en redogörelse (en bakgrund) för varför lånet ska tas, vilket belopp det handlar om samt vad de lånade pengarna ska användas till. Till ansökan ska själva lånehandlingen (reversen, skuldebrevet) bifogas i original.

Av lånehandlingen ska framgå vilka återbetalningsvillkor som gäller. Om huvudmannen har en fastighet som ska användas som säkerhet för lånet, måste ställföreträdaren också beakta informationen nedan om inteckning och pantsättning.

Yttrande från huvudmannen

Gäller ansökan en vuxen huvudman som har god man eller förvaltare, ska huvudmannen yttra sig. Om huvudmannen inte kan yttra sig (till exempel på grund av att huvudmannen har ett visst funktionshinder eller är dement), ska ett läkarintyg eller någon annan medicinsk utredning bifogas som visar att något yttrande inte kan fås.

Yttrande från anhöriga

Huvudmannens anhöriga ska få tillfälle att yttra sig. Överförmyndarnämnden inhämtar yttrande från anhöriga.

Överförmyndarnämndens prövning

När alla handlingar har inkommit till överförmyndarnämnden prövas ansökan. Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den enskildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Överförmyndarnämndens prövning resulterar i ett beslut av vilket framgår om ansökan har bifallits eller avslagits. Ett avslagsbeslut går att överklaga till tingsrätten.

Inteckning

Allmänt

Med inteckning menas en anteckning som har gjorts i fastighetsregistret med innebörd att en viss fastighet får användas som säkerhet för en skuld. Inteckningen är den första åtgärden man måste vidta när man vill använda sin fastighet som säkerhet för ett lån. Om ansökan beviljas utfärdas ett (elektroniskt) pantbrev. Den andra åtgärden – som alltså sker när inteckningen är klar och ett pantbrev utfärdat – är själva pantsättningen av fastigheten. Pantsättningen är verkställd när fordringsägaren, dvs. den som lånat ut pengar, har blivit antecknad som innehavare av pantbrevet.

Inteckning och pantsättning är alltså två åtgärder som har ett nära samband. Båda åtgärderna är samtyckespliktiga, det vill säga det krävs att överförmyndarnämnden samtycker till båda åtgärderna.

Ansökan om inteckning görs till inskrivningsmyndigheten och kan göras innan överförmyndarnämnden tagit ställning till om samtycke ska lämnas eller inte. En god idé är att uppmärksamma inskrivningsmyndigheten på att ansökan kommer kompletteras efter att överförmyndarnämnden tagit ställning till om samtycke ska lämnas till inteckningen.

Ansökan

Ansökan om överförmyndarnämndens samtycke ska vara skriftlig. Ansökan ska vara undertecknad av ställföreträdaren. I ansökan ska ställföreträdaren ange de skäl som finns för inteckningen och det belopp inteckningen ska omfatta.

Till ansökan ska följande handlingar bifogas:

  • Ansökan om inteckning till inskrivningsmyndigheten.
  • Taxeringsbevis.
  • Om huvudmannen inte äger hela den aktuella fastigheten, ska det anges vilken andel (till exempel 50 procent) som huvudmannen äger. Om den aktuella fastigheten ingår i ett dödsbo i vilket huvudmannen är delägare, ska en vidimerad (bestyrkt) kopia av bouppteckningen bifogas till ansökan.

Yttrande från huvudmannen

Gäller ansökan en vuxen huvudman som har god man eller förvaltare, ska huvudmannen yttra sig.

Om den omyndige/huvudmannen inte kan yttra sig (till exempel på grund av att den omyndige/huvudmannen har ett förståndshandikapp eller är dement), ska ett läkarintyg eller annan medicinsk utredning bifogas som visar att något yttrande inte kan fås.

Yttrande från anhöriga till huvudmannen (gäller endast vuxna huvudmän)

Huvudmannens anhöriga ska få tillfälle att yttra sig. Överförmyndarnämnden inhämtar yttrande från anhöriga.

Överförmyndarnämndens prövning

När alla handlingar kommit in till överförmyndarnämnden prövas ansökan. Samtycke får lämnas endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt den enskildes behov och samlade tillgångar. Överförmyndarnämnden ska alltså vara försiktig med att bifalla ansökan. Överförmyndarnämndens prövning resulterar i ett beslut av vilket framgår om ansökan har bifallits eller avslagits. Ett avslagsbeslut går att överklaga till tingsrätten.

Pantsättning

Allmänt

Inteckning är det första steget om man vill använda sin fastighet som säkerhet för ett lån. Det andra och sista steget är själva pantsättningen. Pantsättningen är verkställd och klar när fordringsägaren (det vill säga den som lånat ut pengar) blivit registrerad som pantbrevsinnehavare.

Ansökan

På samma sätt som gäller för ansökan om överförmyndarnämndens samtycke till lån och inteckning, ska ansökan om samtycke för pantsättningen ske skriftligt och vara undertecknad av ställföreträdaren. Observera att ansökan om skuldsättning, inteckning och pantsättning kan göras i en och samma handling.

Yttrande från huvudmannen

Samma regler gäller som för inteckning.

Yttrande från anhöriga

Samma regler gäller som för inteckning.

Överförmyndarnämndens prövning

När alla handlingar kommit in till överförmyndarnämnden prövas ansökan. Samtycke får lämnas endast om åtgärden behövs för att trygga den enskildes övriga egendom eller kan anses nödvändig för hans eller hennes utbildning eller uppehälle eller om det annars finns särskilda skäl för åtgärden. Överförmyndarnämnden ska alltså vara försiktig med att bifalla ansökan. Överförmyndarnämndens prövning resulterar i ett beslut av vilket ska framgå om ansökan har bifallits eller avslagits. Ett avslagsbeslut går att överklaga till tingsrätten.

Överförmyndarnämnden har beslutat att en ställföreträdare (god man eller förvaltare) bör se till att det finns maximalt 25.000 kr på transaktionskontot, det vill säga det konto som ställföreträdaren har tillgång till och kan disponera utan överförmyndarnämndens tillstånd.

Huvudmannens övriga konton ska alltid beläggas med överförmyndarspärr. Detta görs av ställföreträdaren i samarbete med huvudmannens bank.

Överförmyndarspärren innebär att kontot spärras från alla utom huvudmannen själv. Kontot spärras därmed också för ställföreträdaren. Ett överförmyndarspärrat konto innebär en ökad trygghet för både huvudmannen och ställföreträdaren och det har också flera redovisningsmässiga fördelar.

För att få ta ut pengar från ett överförmyndarspärrat konto krävs ett samtycke (beslut) från överförmyndarnämnden. Ställföreträdaren måste således alltid ansöka om överförmyndarnämndens samtycke till ett uttag från ett spärrat konto. Detta görs på en särskild blankett eller via e-tjänst. Som huvudregel gäller att huvudmannen alltid ska underteckna blanketten. Undantag gäller vid förvaltarskap eller godmanskap där läkarintyg om att huvudmannen inte förstår finns.

Att enbart föra över medel från ett konto till ett annat konto genom en transaktion mellan bankerna är enligt kommentaren till 13 kap. 8 § föräldrabalken inte att jämställa med att ta ut pengar. En ren överföring mellan två spärrade konton genom en transaktion mellan bankerna kan sålunda göras utan samtycke av överförmyndarnämnden.

En ansökan om uttag från ett överförmyndarspärrat konto ska innehålla:

  • Huvudmannens och ställföreträdarens personuppgifter.
  • Vilket belopp som önskas tas ut.
  • Från vilket bankkonto samt vilken bank beloppet ska tas ut.
  • Syfte med uttaget (beskrivning av vad pengarna ska användas till).
  • Ställföreträdarens underskrift, och eventuellt huvudmannens.

Vid större inköp (exempelvis möbler eller elektronik) begär överförmyndarnämnden in kopia på kvitto på det som uttagsansökan avser.

Kontakt
Överförmyndarenheten

Besöksadress
Gamla Rådstugugatan 19
Plan 1

Postadress
Norrköpings kommun
601 81 Norrköping

Telefontider:
Måndag-fredag, kl. 10.00-12.00

Övrig info:
SMS: 0725-39 01 21