Ohälsotal för stadsdelar och delområden, år 2005-2016

Ett mått på ohälsan är ohälsotalet, som egentligen är ett försäkringsmått. Ohälsotalet definieras som antal ersatta sjukdagar per person i åldern 16 - 64 år under året. Se definitioner nedan samt i bifogad Excelfil.

Sjunkande ohälsotal i kommunen.

År 2016 var antalet ohälsodagar 27,0 dagar i Norrköping, en minskning med en dagar sedan år 2015.

Kvinnor har fler ohälsodagar än män. För kommunen totalt hade kvinnorna 2016 33,0 dagar per person. För männen var motsvarande antal 21,0 dagar.

Spridningen är stor mellan delområden inom kommunen. Lägst antal ohälsodagar i genomsnitt var det i Saltängen med 10,0 dagar per person. Högst antal var det i Arkösund tätort 49,0 dagar per person. Dessa del områden har dock ett relative lågt antal som omfattas av sjukförsäkringen, vilket gör att personer kan ha stor påverkan på genomsnittet. Se mer detaljerade uppgifter i bifogad Excelfi.

Källa: Statistiska centralbyrån

Diagrammet visar de fem delområden med högst respektive lägst antal ohälsodagar i kommunen.

Excelfil med uppgifter för samtliga delområden samt kommunen totalt, år 2005-2016Excel (excel, 366 kB)

Definitioner och noteringar

Ohälsotalet definieras som antal ersatta dagar per person i åldern 16 - 64 år under året. (Antalet sjukdagar för försäkrade perosner divideras med totalt antal personer i åldern 16 - 64 år.) De ersatta dagarna gäller sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förebyggande sjukpenning, sjukersättning vid utbildningsbidrag eller dagar med förtidspension och sjukbidrag. Dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Ohälsotalet och sjukdagarna innehåller inte de dagar med sjuklön som arbetsgivaren står för.

Personer med registrerad inkomst på minst 24 procent av basbeloppet (före år 1998, 6 000 kr per år) är sjukpenningförsäkrade. Det finns alltså personer som står utanför sjukpenningförsäkringen. Personer med förtidspension /sjukbidrag som står utanför sjukpenningförsäkringen är dock försäkrade och ingår i redovisningen.

Motsvarande statistik över ohälsotal har producerats sedan 90-talet. Man kan dock inte jämföra statistiken för åren fram till 1997 då förändringar skett mellan åren med avseende på vilka ersättningar som ingått i ohälsobegreppet samt antal dagar som arbetsgivaren har betalat. Statistiken från 1998 till och med 2001 är i stort sett jämförbar över åren. För år 2002 beräknades ohälsotalet och genomsnittliga sjukdagar med befolkningen 16-64 som nämnare mot tidigare samtliga sjukförsäkrade vilket också ledde till ett brott i tidserien. I juli 2003 utökades sjuklönen från arbetsgivaren från 14 dagar till 21 dagar. 1 januari 2005 sänktes perioden med sjuklön från arbetsgivaren till 14 dagar.

Vid jämförelser på delområdesnivå bör man observera att det kan vara stora skillnader mellan år i områden med få invånare. Någon eller några personer kan ha stor påverkan på det totala ohälsotalet i området.

Kontakt