Finskt förvaltningsområde

Den 1 januari 2012 blev Norrköpings kommun finskt förvaltningsområde. Det innebär att sverigefinnar i kommunen ska stöttas när det gäller till exempel möjligheter att tala finska, att behålla och utveckla sin kultur och att ha inflytande i frågor som berör dem.

I Norrköping bor mellan 10 000-15 000 personer med finskt påbrå. Vi har bland annat invandrade sverigefinnar som kom hit på 50- och 70-talen samt deras barn och barnbarn. Det kommer även en jämn ström av nyinflyttade barnfamiljer från Finland till Norrköping. En gemensam nämnare för de flesta av dem är att de har ett intresse av att bevara det finska språket. Kommunen arbetar aktivt för att ge dem en chans att göra just detta bland annat genom att ge samhällsinformation på finska men även erbjuda äldreomsorg och förskola helt eller delvis på finska.

Samråd med finska organisationer

I Norrköpings kommun arbetar Raija Arvidsson sedan den 1 mars 2012 som samordnare för arbetet med finskt förvaltningsområde. Raija jobbar i samråd med de finska organisationerna för att den finsktalande befolkningen ska få den stöttning de behöver av kommunen.

Till exempel ska det finnas information om kommunens verksamhet på finska. Det kan vara i form av finska sidor på kommunens webbplats, broschyrer, öppna informationstillfällen och kulturella evenemang.

Du når Raija Arvidsson på telefonnummer 011-15 21 36 eller 073-020 22 95. Du kan också skicka e-post.


Vad ska finska förvaltningsområden göra?

Förvaltningsområdena finns för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Kommuner kan själva ansöka om att bli finskt förvaltningsområde.

Regeringen godkänner ansökan från kommuner som vill bli finskt förvaltningsområde. Det är sedan Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar förvaltningskommunerna och följer upp att kommunerna använder de statliga medel som delas ut varje år till att driva en verksamhet i enlighet med Sveriges minoritetspolitik.

Kommuner som är finskt förvaltningsområde ska bland annat:

  • informera sverigefinnar om deras rättigheter i enlighet med minoritetslagen
  • skydda och främja det finska språket
  • främja sverigefinnarnas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i kommunen
  • främja barns utveckling av en kulturell identitet
  • främja användningen av det finska språket
  • ge sverigefinnar möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd
  • ge den enskilde rätt att använda finska språket skriftligt och muntligt i kontakter med kommunen
  • ge enskilda rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på finska.

Vad innebär Sveriges minoritetspolitik?

Riksdagen har beslutat om en minoritetspolitik och ett erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk. Politiken utgår från Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, som Sverige har anslutit sig till.

De fem nationella minoriteterna och språken är:

  • judar (jiddish)
  • romer (romani chib)
  • samer (samiska)
  • sverigefinnar (finska)
  • tornedalingar (meänkieli).


Alla fem minoriteter har funnits i Sverige under mycket lång tid. Judar har bott här sedan 1600-talet och romer sedan 1500-talet. Samerna är ett urfolk och har levt i Sverige sedan urminnes tider. Tornedalingar och sverigefinnar har funnits i Sverige sedan långt före den svenska statsbildningen. Sverige och Finland var under mer än sexhundra år, fram till 1809, ett och samma land.

Sedan början av 2010 har kommuner kunnat ansluta sig till förvaltningsområde för framför allt samer, tornedalingar och sverigefinnar, detta som en del i regeringens minoritetspolitiska strategi för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter.