Norrköpings stadsvapen

Bilden visar Norrköpings stadsvapen som är skyddshelgonet Sankt Olof. Han sitter på en tron och håller en yxa i högra handen.

Norrköpings heraldiska vapen används av kommunfullmäktiges presidium vid mer högtidliga, exklusiva och ceremoniella sammanhang.

Riktlinjer grafisk formgivning för representation och högtid

Skyddshelgonet Sankt Olof

Sankt Olof var en norsk kung vid namn Olav Haraldsson som levde under vikingatiden och senare blev Nordens första helgon. När Norrköping byggde kyrka (Sankt Olai kyrka) och bildade stad på 1300-talet var invånarna angelägna om att få hans beskydd. Ett bevarat sigill som tillhört S:t Olofs gille i Norrköping finns daterat från 1300-talet. Stadens äldsta sigill förekommer för första gången i ett brev daterat den 30 november 1367 och visar S:t Olof sittande med en yxa i högra handen.

Länge förekom i Norrköping två stadsvapen jämsides med varandra, det ena innehållande en S:t Olofsbild och det andra ett krönt N, en spira och en yxa. Den 22 maj 1936 fastställer Kungl. Maj:t S:t Olofsbilden som Norrköpings kommunvapen. Efter kommunreformen 1971 övertogs vapnet av den nya Norrköpings kommun.


Gull-Olle i folkmun

Än idag blickar stadens skyddshelgon Olof Den Helige, eller Gull-Olle som han kallas i folkmun, ut över staden. I toppen av Rådhusets 68 meter höga torn finns en sex meter hög förgylld granitskulptur som föreställer Sankt Olof, skapad av skulptören Johan Axel Wetterlund år 1910.

Läs mer om Norrköpings kommuns logotyp

Kontakt