Släktforskning

I Norrköpings stadsarkiv finns en del material som kan vara intressant för släktforskaren. Här följer några exempel på vad du som släktforskar kan finna i arkivet:

Mantalsregistret

Stadsarkivet har så kallade mantalskort för Norrköpings stad för åren 1914-1967. Korten, som är ordnade alfabetiskt efter efternamn, fungerade som register till skatteuppbörden och folkbokföringen. På mantalskorten står det var en person bott i staden, när personen föddes och dog, vad han eller hon hade för yrke samt när de gifte sig och med vem. På kvinnornas kort finns dessutom ofta namn och födelsedatum för de barn kvinnan fått.

Uppbördsböcker

Uppbördsböckerna är ett register över skattskyldiga i staden och den skatt de betalade in. Böckerna är ordnade efter kvarter och fastighet varför man kan se vilka som bodde i en viss fastighet vid en viss tidpunkt. Endast personer som betalade skatt är namngivna, i vissa fall anges dock hur många personer som totalt bodde i fastigheten. Vidare kan man i uppbördsböckerna finna information om vem som var den skattskyldiges arbetsgivare samt vem som var ägare till fastigheten. I stadsarkivet finns uppbördsböcker för åren 1727-1945.

Skolarkiv

Stadsarkivet förvarar skolarkiven från skolor inom Norrköpings kommun och Norrköpings stad samt från kranskommunerna innan de inkorporerades med Norrköping. Via skolarkiven kan man för en skolelev få fram uppgifter om bland annat adress, målsmans namn och yrke, lärare, klasslista och betyg.

Sociala arkiv

Norrköpings arbetarstugor
Klicka för större bild

De så kallade sociala arkiven omfattar den kommunala sociala verksamheten som till exempel fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd, nykterhetsnämnd och socialnämnd samt arkiv från föreningar eller stiftelser som bedrivit social verksamhet. I de sociala arkiven kan man genom protokoll, personhandlingar, registerkort med mera hitta uppgifter rörande enskilda personers levnadsförhållanden och livsöden. Många av handlingarna i de sociala arkiven är därför sekretessbelagda (se nedan om sekretess).

Sjukhusarkiv

Gamla Lasarettet, kv. Stadshospitalet. Skadade efter Getåolyckan år 1918. Fotograf: Gustaf Lidberg
Klicka för större bild

Norrköpings första, på allmän bekostnad anordnade, lasarett inrättades i kvarteret Vett och Vapen 1785. Det blev dock snart för litet och följdes av ett antal lasarett i takt med att staden växte. År 1927 invigdes Centrallasarettet. Det var i bruk fram till år 1988 då verksamheten övertogs av Vrinnevisjukhuset.

Landstinget tillkom år 1863. Under åren 1872-1967 stod Norrköping utanför landstinget och svarade då också för de landstingskommunala uppgifterna. Sjukhusarkiven från denna period finns därmed på stadsarkivet. Patientjournaler finns dock bara till och med 1926, från och med år 1927 finns de på Landstingsarkivet i Linköping. Många av handlingarna i sjukhusarkiven rör enskilda personers hälsotillstånd eller förhållanden och omfattas därför av sekretess (se nedan om sekretess).

Om sekretess

Många av handlingarna i de sociala arkiven och sjukhusarkiven rör enskilda personers hälsotillstånd eller förhållanden och är därmed sekretessbelagda.

Uppgifter yngre än 70 år omfattas av sekretess, det vill säga de måste sekretessprövas innan de lämnas ut. Man har dock oftast rätt att ta del av handlingar rörande sig själv. Vill man ta del av handlingar rörande någon annan måste denne lämna sitt medgivande. Om personen är avliden kan uppgiften lämnas ut om den inte är till skada för någon annan.

Är handlingen äldre än 70 år är den inte längre sekretessbelagd.