Gobelänger

I samband med kulturnatten den 30 september 2006 invigde kommunfullmäktiges förra ordförande, Iréne Lindén, åtta gobelänger, fyra meter höga och två meter breda, som visar Norrköpings historia från hällristningarnas tid fram till 2000-talet.

Gobelängerna hänger i Tornsalen i Rådhuset och är ett sätt att påminna om stadens historia som textilhuvudstad. Under andra hälften av 1800-talet var nämligen Norrköping den stad som tillgodosåg en stor del av landets textilbehov. Det är också ett sätt att hedra alla som har jobbat inom textilindustrin i Norrköping samt lyfta fram Norrköpingsbornas kreativitet och framåtanda.

Den, i Sverige och internationellt, välrenommerade textilkonstnären Åsa Bengtsson har haft uppdraget att åskådliggöra Norrköpings historia i textil. Till sin hjälp har hon haft åtta väverskor i Riga, en väverska per gobeläng.

Gobeläng 1: Bronsåldern

Den första gobelängen visar ett vinterlandskap för cirka 3000 år sedan. Det är bronsålder och vattennivån var många meter högre än i dag. Den fåtaliga befolkningen försörjde sig som jägare, fiskare och ett mycket primitivt jordbruk.

Gobeläng 2: Medeltiden

Den första bebyggelsen växer upp runt Motala ström. Norrköping fick troligen sina stadsrättigheter under 1300-talets första del.

Åsa Bengtsson har tagit fasta på det väldokumenterade årtalet 1384, då kung Albrekt av Mecklenburg fastställde stadens gränser i ett bekräftelsebrev. En del av texten i det kungliga brevet syns i nedre delen av gobelängen.

Gobeläng 3: 1600-talet

Den tredje gobelängen behandlar Norrköpings storhetstid - 1600-talet. Här finns stadens skyddshelgon Olof den helige eller S:t Olof. Men gobelängen handlar mer om den svenska industrins fader - Louis De Geer. Hans främsta affärsobjekt var vapen; Norrköping och Finspång var Europas vapensmedja. Men även andra industrier startades i snabb takt, bland annat Holmens bruk och pappersbruket i Fiskeby.

Som en följd av det expansiva näringslivet ökade handeln kraftigt, vilket illustreras av fartygen som seglar ut och in i den växande hamnen.

Gobeläng 4: 1800-talet

I den fjärde gobelängen ger konstnären en bakgrund till storindustrins intåg i Norrköping. Industrilandskapet har gett staden en helt ny profil. De veckade taken och de mäktiga skorstenarna ger en helt ny karaktär åt staden.

Textilepoken är slut sedan länge, men Norrköpings industriella historia lever kvar i det bevarade industrilandskapet, där byggnaderna från industrialismens genombrottstid nu återanvänds av moderna kunskapsföretag.

Tillväxten är i dag stark inom flera kunskapsintensiva företag, inom logistik- och transportnäring och inom handel och besöksnäring.

Gobeläng 5: Textilfabrik i slutet av 1800-talet

Under andra delen av 1800-talet utvecklades den redan starka ylleindustrin och man kan nu börja tala om stordrift. På 1890-talet invandrade textilexperten Dominicus Brück från Luxemburg. Inom ett par år hade han etablerat två stora yllefabriker i Norrköping.

Bland de första väverskorna som arbetade hos Brücks fanns Moa Martinssons mor. Den dominerande interiören är hämtad från "Tuppens" fabrik i Gryt.

"Tuppen" blev inte bara sitt företags främsta varumäke utan kom också för de flesta svenskar att stå som symbol för industristaden Norrköping.

I den undre delen av bilden sitter Moa Martinsson mot en bakgrund av tyg med Norrköpingsanknytning, nämligen dräll och madrassvar.

Gobeläng 6: På sta´n under 1900-talet

Här går konstnären på en sommarpromenad genom Norrköping någon gång under 1900-talet. Det är fest i sta´n. Högst upp ses ett fyrverkeri mot himlen och siluetten av Rådhusets torn.

Två tydliga kännetecken för Norrköping - spårvagnarna och promenaderna - finns med i den här gobelängen, liksom de många dekorativa vindflöjlarna. Här finns också hela stadens utbud av företag, institutioner, utbildning, idrott, kultur med mera och i nedre hörnet slutligen den välrenommerade symfoniorkestern.

Gobeläng 7: Ballonger över sta´n

Ett tjog ballonger släpps upp över Norrköping. Vinden för ballongerna mot Kolmården som syns i vävens övre del. E4:an passerar utanför bebyggelsen försvinner in i Kolmården.

Längst ner flyttas vi tillbaka 100 år i tiden till den stora konst- och industriutställningen 1906.

Konstnären Åsa Bengtsson hyllar i ett personligt urval ett antal kvinnor och män som vid olika tidpunkter haft stor betydelse för Norrköping.

Doktor Block kämpade i början på 1700-talet mot pesten men är också känd för sin stridsskrift mot vidskepelse och oförnuft och för sitt arbete för bättre väderprognoser.

Hans Olof Sundelius var präst och kanske mest känd för den klassiska krönikan Norrköpings Minne 1798.

Johan Henric Lidén var Sveriges första litteraturhistoriker, som bara 30 år gammal drabbades av svår ledgångsreumatism.

Bellmans sångmö, Ulla Windblads förebild var Maja-Stina Kiellström. Hon var bosatt i Norrköping nio år, 1773-1782.

John Philipson var chef för Skaninaviska kredit AB och känd som en stor donator då han bekostade skapandet av dels Karl Johans park och dels Folkparken.

1858 började byggandet av Norr Promenaden, som då den blev färdig blev Europas längsta alléstråk. Mannen bakom detta projekt var trädgårdsarkitekt Knut Forsberg med erfarenhet från både Paris och Stockholm.

Systrarna Ellen och Maria Moberg var först i Sverige med att öppna en kindergarten 1899. Redan efter tre år behövde de medarbetare och tog därför in elever, vilket även blev starten för förskollärarutbildningen i Norrköping.

Anna Särström var en av de fackliga pionjärerna i Norrköping. Hon började som väverska 14 år gammal. 1904 bildade hon Norrköpings bomullsväverskors fackförening och två år senare var hon med och bildade den socialdemokratiska kvinnoklubben.

Henning Orlando föddes i Norrköping 1875 och drev under perioden 1902-1938 cirkus Orlando.

Torsten Fogelqvist var författare, föreläsare och tidningsman. Han blev också invald i Svenska Akademin.

Humoristen, skriftställaren och tecknaren Albert Engström tog studenten i Norrköping 1888. Han hämtade mycket inspiration till text och bilder i den egna tidningen Strix från ungdomsstaden.

Ture Nerman, bokhandlarson från Norrköping, var känd som debattör och politiker men mest bekant för eftervärlden är han som poet.

En av Sveriges mest kända vetenskapsmän är Norrköpingsfödde Hannes Alfvén, som krönte sin karriär med nobelpriset i fysik 1970.

En annan världskändis är brottaren Ivar Johansson med en imponerande meritlista, toppad av två OS-guld i Los Angeles 1932 och ett i Berlin 1932.

Pekka Langer var journalist på Folkbladet och Östgöten men mest minns vi honom kanske från över fyra tusen radio- och TV-program.

En av Sveriges främsta fotbollsspelare, Gunnar Nordahl, skjuter iväg bollen mot övre högra hörnet, där två viktiga 1960-talshändelser markeras, Lindö kanal samt byggandet av Pampushamnen.

Gobeläng 8: Norrköping som transport- och logistikcentrum

Kommunikationer dominerar denna bild och visar kommunens strategiska läge där de fyra stora trafikslagen möts och bildar ett transport- och logistikcenter.

Två stora europavägar möts vid sidan av järnvägen. Den växande hamnen med sina stora lyftkranar är på väg att bli en av Östersjöns modernaste och mest lättillgängliga hamnar.

Tillgången till järnväg och sjöfart har gett Norrköping en central plats i landet för utveckling av miljömässigt hållbara transporter.

Mellan tåget och hamnen finns ett antal av alla de destinationer som trafikerar hamnen.

Högst upp showar delfinerna i Kolmårdens djurpark som invigdes 1965.