Hällristningar i Norrköping

Skepp och ramfigurer, Himmelstalund

Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns.

Här finns ett av landets största och förnämsta hällristningsområden. Hällristningarna ligger främst koncentrerade till stadens västra utkant. Här har forntidens människor lämnat efter sig ett myller av bilder. På en mindre yta kring Motala ström finns över 7000 ristningar fördelade på olika platser. Den mest betydande är Himmelstalund som med sina över 1700 ristningar är en av Skandinaviens största koncentrerade hällristningsplatser. Hällristningar förekommer även på flera ställen både i och utanför staden. 

När gjordes hällristningarna och varför här

Vildsvinsjakt, Himmelstalund

De flesta hällristningarna är gjorda på bronsåldern, någon gång mellan 1800-500
f. Kr. Boplatser visar att Norrköpingsområdet befolkades tidigt och platsen lämpade sig väl för bosättning. Med närhet till både havet och Motala ström hade människorna tillgång till bördiga strandmarker för odling, föda i form av fisk och säl och i strandkanterna fanns lera och vass till byggnadsmaterial. Östersjön och Motala ström utgjorde även viktiga vattenvägar för transport och handel.

Hur tolkar vi hällristningarna

Solbäraren, Ekenberg

Hällristningarna tolkas som bilder av skepp, djurfigurer, solsymboler, jaktscener, fotsulor, människofigurer i processioner och mycket mer. Bilderna förmedlar tretusenåriga tankar och uppfattningar. Man tror att de är lämningar efter bronsålderns religiösa föreställningar. På berghällarna träffades kanske människorna för att tillbe och försöka påverka gudarna genom olika ceremonier. Sannolikt var det inte bara vardagen hällristarna ville skildra när de knackade in sina bilder. Snarare kan det uppfattas som böner och besvärjelser till gudar som styrde över tillvarons väsentligheter.