Frågor och svar om Långtorpsskolan

Barn- och ungdomsnämndens ekonomi för 2012 är mycket ansträngd. Nämnden har därför gett utbildningskontoret i uppdrag att utreda möjligheter till effektivisering och anpassning av för- och grundskolornas lokalanvändning. Den 12 mars hölls informationsmöten med föräldrarna på Långtorpsskolan. På denna sidan finns ett urval av frågor som ställdes och svar som gavs vid mötet.

Fråga:
Vecka 10 renoverades kapprummen på Långtorpsskolan – en renovering som kostade 200 000. Någon vecka senare fick vi besked om att verksamheten i Långtorpsskolan ska avvecklas. Varför?
Svar:
Tjänstemännen fick i uppdrag av politikerna för två veckor sedan att komma med förslag om ändrad skolstruktur från höstterminen 2012. En konsekvens av ett mycket kärvt budgetläget för 2012.

Fråga:
Hur är det tänkt för barnen i förskoleklass?
Svar:
Planeringen av den pedagogiska verksamheten på Bråviksskolan från höstterminen 2012 har precis startat och ska vara klar före Barn- och ungdomsnämndens beslut 5 april. Den fortsatta planeringen är främst ett ansvar för rektorerna på Bråviksskolan och Långtorpsskolan under ledning av områdeschef Cecilia Carlén. Rektorerna kommer ha svar på flertalet frågor före beslut även om det inte finns några svar idag. Målet är att hitta bra lösningar.

Fråga:
Det finns inga lediga klassrum på Bråviksskolan idag, hur tänker ni om detta?
Svar:
Skolan är byggd för 400 elever jämfört med de drygt 250 elever som går där nu. Bråviksskolan har en struktur av funktioner och rum som kan organiseras på varierande sätt. Flexibilitet är en av de viktigaste egenskaperna. Den är byggd för ett tematiskt arbetssätt. Således är tillgång till klassrum inte den enda utgångspunkten vid planering och organisering av den pedagogiska verksamheten.
Val av material och utformning i skolan gjordes för att göra miljön ”tyst”, både bokstavligt och i meningen lugn och harmonisk. Dagsljus är nästan alltid överlägset elljus och det var viktigt att barnen skulle kunna känna trygghet och kontroll i samtliga lokaler i skolan. Därutöver är kompetenta lärare och gott ledarskap de viktigaste förutsättningarna när det gäller förutsättningar för en bra skola.

Fråga:
Är tanken att flytta in hela klasser eller delar?
Svar:
Den frågan kan inte besvaras idag. Se ovan. Det står inte fyra klassrum och väntar.

Fråga:
Vilka riktlinjer gäller för avveckling av Långtorpsskolan?
Svar:
Finns inte några riktlinjer utöver att alla elever ska ha tillgång till en bra skolgång. Vi är övertygade om att rektorerna kan garantera en bra undervisning.

Fråga:
Finns förhöjda kostnader som en de följd av att fler elever börjar på Bråviksskolan med i den ekonomiska beräkningen?
Svar:
Beräkningsunderlaget är en ”cirkasumma” som följer en standardmall. En bedömning är att ”vinsten” är 75 procent av den ekonomiska beräkningen.

Fråga:
Finns det något maxtak för antal elever i en klass?
Svar:
Nej, taket kan vara 20, det kan vara 32. Detta är helt beroende av vilka elever som går i klassen. Vissa elever behöver finnas i ett mindre sammanhang andra klarar större grupper. Det kan också bero på klassrummets ytan och standard i klassrummet, hur erfaren läraren är och viss mån vilka arbetssätt som används. Det finns inga preciserade regler om detta. Det brukar ligga mellan 28-29 elever. Generellt brukar klasser med äldre elever vara större.

Fråga:
Hur är det tänkt om den framtida användningen av Långtorpsskolans lokaler? Läggs byggnaden i malpåse?
Svar?
Det är en fråga som lokalförsörjningsenheten har ansvar för. Just nu finns inga alternativa användningsområden.

Fråga:
Norrköping hamnar på 180 plats bland landets skolkommuner – ingen smickrande plats. Det kommer att sjunka ytterligare när det blir större grupper i skolan.
Svar:
Sverige har som nation halkat efter i skolranking. En förklaring är att många elever väljer fristående skolor samtidigt som skolstrukturen inte anpassats. En annan förklaring är andelen högutbildade föräldrar som är låg i Norrköping jämfört med riket.

Fråga:
När Bråviksskolan byggdes fick vi ett löfte om att Långtorpsskolan skulle få vara kvar.
Svar:
Inget sådant löfte är känt.

Fråga:
Varför så kort om tid? Ett läsår hade varit rimligt.
Svar:
Då hamnar vi i samma läge igen om ett år samtidigt som vi har för höga kostnader under detta år. Om skolstrukturen i Sverige hade anpassats efter sjunkande elevunderlag hade lärarlönerna kunnat höjas med 2500 kr per lärare i riket. Vi har ansvar för att även övriga 13 500 elever i Norrköping får sin rätt till en bra skola tillgodosedd.

Fråga:
Kan en fristående skola använda Långtorpsskolan om den läggs ner?
Svar:
I princip ja, det är dock inte så vanligt att fristående skolor väljer att placera sig utanför innerstaden.

Fråga:
Långtorpsskolan har haft en väldigt god måluppfyllelse, 96,2 procent nådde målen i nationella prov. Norrköpings kommun borde vara tacksamma för att vi har skolor som gör bra resultat. Förstår ni inte detta?
Svar:
En större enhet innebär inte sämre förutsättningar för bra resultat. Avgörande är som nämnts tillgång till kompetenta pedagoger och gott ledarskap. Det är kompetenta lärare som skapar kvalitet.

Fråga:
Avvecklar ni skolor som presterar dåligt?
Svar:
Elevers resultat på olika skolor varierar av flera skäl, det är komplext. Områdets struktur spelar en viktig roll. Det pågår ett ständigt arbete med att förbättra skolors resultat.

Fråga:
Har ni tagit hänsyn till den demografiska strukturen när ni gör befolkningsprognoser?
Svar:
Ja

Fråga:
Trafiksituationen är ogenomtänkt och kaotisk på Bråviksskolan. Hur ska det bli med fler bilar?
Svar:
Den befintliga vägen utanför Bråviksskolan ska förlängas med 250 m, en slinga som ska vara klar 1 juni 2012. Detta innebär att barnen lättare kan lämnas av utanför skolan. Det finns en gång- och cykelbana från Lindövägen in till skolan. I och med den nya sträckningen minskar trafiken som korsar cykelbanan högst väsentligt.

Fråga:
Är den nya utbildningsdirektören Tommy Fabricius rekryterad för att lägga ner skolor under två år och sedan försvinna?
Svar:
Nej – det var inte den ekonomiska situationen som var skälet till att tacka ja utan möjligheten att leda skolutvecklingen i Norrköping.

Fråga:
Varför gör man inte utredningar gällande alla skolor?
Svar:
Alla skolor är berörda av översynen. Samtliga skolor har lämnat in förslag på anpassningar.

Fråga:
Vad ska vi ta ställning till? Vilka lärare, vilka resurser runt våra barn. Hur kommer det att bli? Kommer den här kvällen att få en fortsättning?
Svar:
Olle Johansson, kommunalråd, kommer gärna till skolan igen före eventuellt beslut. Barn- och ungdomsnämnden kommer inte att fatta något beslut om inte beslutsunderlaget visar på förutsättningar för en bra skola för eleverna.