Köldmedia

Översikt - Steg 1 av 4

1. Kort om köldmedia

Köldmedier används i anläggningar som ska värma upp eller kyla ner omgivningen. De finns i kylar, frysar, luftkonditioneringar och värmepumpar. Ofta innehåller köldmedier ämnen som skadar ozonskiktet och som bidrar till växthuseffekten. Hantering av dem omfattas därför av särskilda regler.

Nya förändringar i lagstiftningen

Den 1 januari 2015 började en ny EU- förordning om f-gas att gälla (EU 517/2014). EU-förordningen styr hanteringen av köldmedier och ska skydda miljön genom minskade utsläpp av fluorerande växthusgaser. En förändring är att det nu är typen av köldmedium, kopplat till dess växthuspåverkan, som avgör om och hur ofta ett aggregat ska läckagesökas, istället för som tidigare endast hur många kilo köldmedia ett aggregat innehöll.

Det är ett begrepp som kallas koldioxidekvivalenter (CO2e) som styr rapporteringen framöver. En koldioxidekvivalent är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd koldioxid. Omräkningen görs genom att multiplicera utsläppet av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor. Det innebär i praktiken att anläggningar med hög växthuspåverkan (hög GWP) kommer att behöva läckagesökas i större omfattning och med tätare intervall än de aggregat som har lägre växthuspåverkan.

På Allt om f-gas webbplats finns ett hjälpmedel för omräkning till CO2e!

Ändringen innebär också att de tidigare intervallgränserna för läckagekontroll på 3, 30 och 300 kilo nu ersätts med 5, 50 och 500 ton CO2e.

En ny svensk förordning håller på att tas fram och kommer att ersätta den nuvarande svenska förordningen (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Tillsvidare gäller den ”gamla” svenska förordningen parallellt med den nya f-gasförordningen. Observera att den gäller bara där den inte står i strid med den nya f-gasförordningen.

Mer information om den nya f-gasförordningen och årlig rapportering finner du bland annat genom att följa länkarna nedan.

Kontakt